Medicinsk behandling är grunden till att kunna leva med Crohns sjukdom, men det finns också mycket vardaglig kunskap att ta till sig. Hälften av alla crohnsjuka har en lindrig form av symptom och kan i långa perioder klara sig utan besvär.
Normalt är det viktigt att äta regelbundet och varierat varje dag för att få i sig den näring som kroppen behöver. Vid Crohns sjukdom kan det hjälpa att äta ofta och lite istället för stora måltider mer sällan. Satsa på frukost, lunch, middag och tre mellanmål, jämnt fördelade över dagen, med ca 2-3 timmar mellan varje ättillfälle. Och tugga maten väl, så blir den lättare att smälta.
Vid skov kan man behöva ändra sina kostvanor, ibland till och med utesluta vanlig kost. Kunskap kan därför vara ett bra sätt att förebygga skov.
Trång och inflammerad tarm upphov till skov
När och varför man får skov finns inga generella svar på. Anledningen till att man får ont i magen vid skov i tunntarmen är oftast att inflammationen gör att tarmen blir trång i det inflammerade området, och att det då byggs upp ett tryck i tarmen ovanför det ställe som framkallar smärtan. Det finns vardagliga erfarenheter från personer med Crohns sjukdom som kan vara lärorika för andra, och det finns vetenskap om matsmältning, näringsintag och livsstilspåverkan. Att leva med Crohns sjukdom är ett mästerstycke i att lära känna sin egen matsmältning.
Vid skov kan det hjälpa att välja ”snällare” mat. Exakt vad som är ”snäll” mat är väldigt individuellt, du vet säkert bäst själv vad du mår bra av, men generellt sett brukar man räkna banan, ris, magert kött, kokta morötter, buljong och annan vätskeersättning som snäll mat. Har du Crohns sjukdom just i tunntarmen bör du generellt satsa på mindre fett i maten vid skov.
Vätske- och näringstillskott
Under ett skov kan det vara jobbigt att laga mat över huvud taget, eftersom man oftast saknar både ork och aptit. I kritiska lägen kan man behöva olika typer av vätske- och näringstillskott. Tala med din dietist och be om tips på lämpliga produkter att ha hemma, eller att hämta ut med recept vid behov. På apoteken finns också receptfri vätskeersättning som innehåller socker och salt i lagom koncentration. På så sätt tar kroppen lättare upp vätska.
Vid riktigt besvärliga skov kan kroppen behöva vila helt från mat. Då kan det vara bra att ta till näring via dropp direkt i blodet. Det går att få på sjukhus, i speciella fall även i hemmet.
Vissa gastrokliniker behandlar skov med flytande näringstillskott. Läkarna talar om enteral nutrition (EN), som kan ge snabb effekt på barn och ungdomar. Det finns studier som pekar på sämre effekt av denna behandling hos vuxna än hos barn, men gränsen mellan barn och vuxen är ju inte exakt, och det finns också individuella faktorer som spelar in.
Vid skov behöver kroppen kraft, energi, vitaminer och mineraler
Under en period med skov behöver du inte undvika socker, eftersom du då behöver all energi du kan få, men vitaminer och mineraler är viktigare. Vid aktiv inflammation kan det vara svårare för tarmen att ta upp näring. Vitaminer och mineraler tas upp i både tunntarmen och tjocktarmen. Kalcium, kalium, magnesium, järn, zink och jod tas till exempel upp i tunntarmen, medan natrium tas upp i både tunntarmen och tjocktarmen. Vitamin B12 måste först bindas till ett ämne som har bildats i magsäcken innan det kan sugas upp i nedre delen av tunntarmen.
Eventuella problem med att ta upp näringsämnen beror alltså på var inflammationen sitter. För att vara på den säkra sidan kan man ta en kombinerad vitamin/mineraltablett varje dag. Normalt sett får du dock i dig tillräckliga mängder vitaminer om du äter varierat och allsidigt.
Positiv livsstil hjälper
Att lära sig att leva med en kronisk sjukdom är alltid svårt. Många gastromottagningar på de större sjukhusen har så kallade "IBD-skolor", där patienter med inflammatorisk tarmsjukdom får utbildning i grupp. Sök gärna upp en sådan.
En bra livsstil är t.ex. att träna regelbundet för att kroppen ska må så bra som möjligt. Fysisk aktivitet är bara bra om man har problem från muskler och leder. Träningen bör vara så "mjuk" som möjligt. Vattengymnastik och simning är bra träningsformer.
Men alla träningsformer som man mår bra och har roligt av är bra. För att inte bli för trött och orkeslös under träning bör man se till att få i sig energi och vätska regelbundet, speciellt före ett träningspass. Som crohnsjuk är det inte lämpligt att träna alltför hårt. Viktigare är att sova så mycket som möjligt, och låta kroppen återhämta sig mellan träningstillfällena.
Rökning ökar risken för återfall
Resultat från en stor, norsk undersökning visar att patienter med nydiagnostiserad Crohn i stor utsträckning återfår den, även om det första skovet behandlas framgångsrikt. Hälften av de insjuknade får ett nytt skov inom ett år, och 90 procent får minst ett skov till inom 10 år. Exakt vad som orsakar återfallen vet man inte, förutom att fortsatt rökning är en känd riskfaktor (ökar risken för såväl återfall som att sjukdomen försämras).
Alkohol påverkar tarmfunktionen
Alkohol påverkar funktionen i mag-tarmkanalen hos oss alla människor, och i synnerhet hos personer med inflammatorisk magsjukdom. Om man dricker större mängder kan man få symptom som t.ex. illamående, kräkningar och diarré. Under skov blir systemet mycket känsligare, och man får lättare symptom efter alkoholintag. Under aktiv inflammation bör man således vara extra försiktig med alkohol, helst alltid.
Undvik fett under skov
Fett kan ställa till problem när tunntarmen är inflammerad. Tunntarmen har nämligen till uppgift att suga upp fett så att det kan omvandlas till näring i kroppens celler. Har man Crohns sjukdom just i tunntarmen bör man satsa på mindre fett i maten under skov.
När du äter mindre mängd fett är det viktigt att satsa på bra källor. Det fett du väljer bör innehålla mer ”nyttiga” fettsyror som finns i fet fisk, rapsolja, olivolja, nötter, mandlar och avokado.
Fett ger mycket energi, därför är det viktigt att kompensera den energi som försvinner när den här typen av mat väljs bort. Satsa då på mat som innehåller mycket stärkelserika kolhydrater, som till exempel bröd, pasta, ris och potatis.
Extrema dieter mycket individuella
En del tarmsjuka personer prövar olika dieter för att utröna vad de själva tål och inte. Det finns till och med de som har provat den fettrika dieten LCHF. Man utesluter då ris, pasta, potatis och cerealier (bröd, flingor, müsli m.m.) och fiberrika frukter, rotfrukter och grönsaker. Det innebär att inga fibrer kommer ner i tjocktarmen, som då får vila, vilket kan vara positivt under en kortare period. Detta kan fungera för personer som har inflammation just i tjocktarmen, men metoden har sannolikt ingen gynnsam effekt för personer med inflammation i tunntarmen, som vid Crohns sjukdom.
