Små barn drabbas mycket sällan av Crohns sjukdom, men om en förälder har Crohns sjukdom är det normalt att man oroar sig för sitt barn.
Crohns sjukdom kan i princip drabba alla, men det är vanligast att man är 15–30 år när sjukdomen debuterar. Den årliga risken att insjukna är cirka 8,3 nya fall per 100 000 individer, och av Sveriges befolkningen kommer cirka 0,2 procent att någon gång drabbas av Crohns sjukdom.
Från en studie över norra Stockholm under åren 1990–2001 nyinsjuknade 102 barn i Crohns sjukdom (motsvarande ett årligt nyinsjuknande på 4,9 fall per 100 000 individer) och av dessa var 4 procent i åldern 0–4 år, 25 procent 5–9 år och 71 procent 10–15 år. Det förelåg en klar dominans av pojkar (till skillnad från vuxen-Crohn).
Många orsaker till tarmproblem hos nyfödda
Vad gäller tarmproblem hos nyfödda så är Crohns sjukdom generellt ganska osannolik. När en nyfödd har svårt att tömma tarmen bör man i första hand utesluta Hirschsprungs sjukdom, ett ovanligt tillstånd beroende på medfödd avsaknad av ett ”nervcellslager” i tjocktarmen som gör att tarmens motorik inte fungerar normalt. Den vanligaste orsaken torde dock vara att tarmen är allmänt omogen och att det tar tid innan den normala funktionen kommer igång.
Många barn har symptom från mag-tarmkanalen av andra skäl, till exempel mjölkproteinintolerans. Kräkningar hos barn kan ha flera olika anledningar. Exempel på sådana tillstånd är reflux, dvs dåligt tätande övre magmun eller pylorusstenos, trängsel i nedre magmunnen, en diagnos som ställs under det första året. Om ingen naturlig förklaring till kräkningar finns, måste en utredning göras, till exempel gastroskopi och pH-mätning. Dålig tillväxt hos små barn kan ibland förklaras av kräkningar, men det är viktigt att överväga malabsorption, det vill säga nedsatt förmåga att tillgodogöra sig näringsämnen i maten.
Säkert prov kan tas från fyra års ålder
Ett prov som kan tas från fyra års ålder är ”Fekalt calprotektin” som tas för att se om det föreligger inflammation i tarmen. Om provet är negativt kan man med stor säkerhet säga att det inte föreligger Crohns sjukdom. Tar man det på väldigt små barn så är resultatet svårtolkat.
Numera minskad risk for tillväxthämning
Crohns sjukdom hos barn kan ge tillväxthämning om inflammationen under en längre tid inte har behandlats väl. Det finns troligen också ärftliga faktorer som styr känsligheten för att drabbas av tillväxthämning. Men det är den inflammatoriska processen i sig som ger tillväxthämningen. Kortisonmedicinering kan också påverka tillväxten och ges därför numera restriktivt till barn med inflammatorisk tarmsjukdom.
Med dagens behandling innefattande biologisk terapi (TNF-hämmare), kan inflammationen behandlas på ett mycket effektivt sätt hos barn med svår Crohns sjukdom. Risken för tillväxthämning kan därmed minskas betydligt. Vid tillväxthämning drabbas kroppen generellt, inte selektivt för vissa kroppsdelar. För att barn med Crohns sjukdom ska utvecklas normalt eftersträvas en så effektiv behandling så att man är inflammationsfri så stor del av tiden som möjligt.
