En inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta diarrébesvär. Det gäller exempelvis ulcerös kolit, kolon irritabile (IBS), laktosintolerans, tarminfektioner, malabsorption, glutenallergi och divertikulit.
IBD
IBD är en förkortning av inflammatory bowel disease. På svenska kallar vi IBD för inflammatorisk tarmsjukdom, men IBD är ett samlingsnamn för flera typer av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. De tre vanligaste är Crohns sjukdom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolit.
Mellan 0,5 och 1 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av inflammatorisk tarmsjukdom.
Vid IBD uppträder symptomen i skov, som kan liknas vid mycket plågsamma ”anfall”. Exakt vad som utlöser ett skov är ännu inte medicinskt klarlagt, även om många drabbade kan lämna utförliga personliga berättelser.
Ulcerös kolit
En inflammatorisk tarmjukdom med liknande symptom som Crohn är ulcerös kolit. Den orsakar inflammationer och sår i tjocktarmen eller i ändtarmen. Liksom vid Crohns sjukdom börjar ulcerös kolit ofta när man är ung. Vanliga symptom är återkommande perioder med blodiga eller slemblandade diarréer och magsmärtor.
Trötthet, minskad aptit och viktnedgång är exempel på andra mer allmänna symptom som kan drabba dessa patienter. Hos barn kan längdtillväxten påverkas negativt.
Även vid ulcerös kolit kan man med effektiv medicinsk behandling uppnå snabb symptomlindring. Diarrén minskar, det totala antalet operationer på grund av ulcerös kolit minskar, och många kan efter behandling leva ett normalt liv.
Kolon irritabile
Kolon irritabile kan översättas till svenska med känslig tarm. Man kan också säga tarmbesvär eller IBS (irritable bowel syndrome). Många namn för samma sak. Det handlar om funktionella tarmbesvär, och det är inte klarlagt varför man får sjukdomen. Kolon irritabile är inte en inflammatorisk tarmsjukdom. IBS smittar inte och kan inte utvecklas till cancer eller något annat allvarligt. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor och börjar oftast i 30- till 40-årsåldern.
Laktosintolerans
Laktosintolerans innebär att man är överkänslig – men inte allergisk – mot mjölksocker, laktos, som finns i mjölk. Tarmen kan inte bryta ner mjölksockret, utan det fås att jäsa av bakterierna i tarmen. Vanliga symptom är gaser, diarré och magont. Laktosintolerans är ofarligt och ger inga följdsjukdomar. Besvären kan upplevas som obehagliga, men kan oftast undvikas om man minskar mängden laktoshaltiga produkter i maten.
Tarminfektioner
Tarminfektioner kan orsakas av bakterier, virus eller parasiter. Infektioner som kan uppstå av otjänliga livsmedel är salmonella, shigella, campylobacter, yersinia, amöba och giardia.
För dessa åkommor råder anmälningsskyldighet, dvs den klinik som ställer diagnosen måste få upplysning om vad den drabbade har ätit för mat dagarna innan.
Malabsorption
Malabsorption är ett allmänt namn för nedsatt förmåga att ta upp specifika näringsämnen från tarmen, exempelvis laktos (mjölk). Hit hör också Whipples sjukdom som karakteriseras av fettdepositioner i tunntarmen.
Glutenallergi
Celiaki är en sjukdom som mer allmänt kallas för glutenallergi, dvs allergi mot gluten som finns i vetemjöl, råg och korn. Förutsättningen för att sjukdomen ska bryta ut är att man intar kost som innehåller gluten. Det finns också en ärftlig tendens. Tarmslemhinnans funktion kan normaliseras och underhållas med en kost som utesluter gluten.
Divertikulit
Inflammation i tarmen kan uppstå i tarmveck och fickor, s k divertiklar. Därav namnet på sjukdomen divertikulit. Divertiklar förekommer i västvärlden hos en stor del av befolkningen över 40 års ålder och ökar med stigande ålder. Det kan finnas ett samband mellan fiberfattig kost och divertikelbildning, men detta är inte säkerställt. Divertikulit medicineras inte som en inflammatorisk tarmsjukdom.
Läkemedel
En bieffekt av vissa läkemedel kan vara besvär från mag-tarmkanalen, direkt eller indirekt som t.ex. diarré eller förstoppning. Vissa bieffekter kan också upplevas som tarmvred.
Cancer
Även cancer kan drabba mag-tarmkanalen, framför allt hos äldre personer. Tjocktarms- eller ändtarmscancer drabbar cirka 5000 personer varje år, vilket gör den till den tredje vanligaste cancerformen.
