Frågor om Crohn riktade till läkare

Förekomsten av Crohns sjukdom är mycket varierande beroende på var i världen man mäter – det är vanligare i den industrialiserade världen som Europa och norra USA, men ovanligt borta i Sydostasien som i Japan.

I Sverige räknar man med att ca 0,2% av befolkningen eller 15.000 – 35.000 har sjukdomen. Osäkerheten i det exakta antalet beror delvis på regionala skillnader inom landet och att sjukdomen många gånger kan börja med smygande symptom.

Crohns sjukdom är en inflammatorisk, kronisk tarmsjukdom. Detta betyder i praktiken att sjukdomen för närvarande inte går att bota men att få under kontroll.

Resultat från en stor, norsk undersökning visar att patienter med nydiagnosticerad sjukdom i stor utsträckning återfår den, även om det första anfallet behandlas framgångsrikt. 50% får ett nytt anfall / skov inom 1 år, och 90% erhåller minst 1 anfall / skov inom 10 år.

Exakt vad som orsakar återfallen vet man inte, förutom att fortsatt rökning är en känd riskfaktor (ökar risken för såväl återfall som för risken att få en svårare sjukdom). Att någon enskild kost, kosthållning eller kosttillskott skulle vare sig förbättra eller försämra sjukdomen är inte känt.

Crohns sjukdom är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Man tror att den ”kroniska inflammationen i kroppen” kan ge upphov och utvecklingen av även helt andra besvär.

Det är ganska vanligt (ca 20%) av de som har Crohns sjukdom, att man kan få varierande grad av inflammatoriska ledbesvär, sk (reaktiv) artrit. Det finns även risk att få hudbesvär som fistlar, dvs inflammatoriska gångar från tarmen ut till huden.

Det är även viss ökad risk att få psoriasis, knölros och en sorts ”immunologisk sårbildning” (som t.ex Afte i munnen, eller Pyoderma gangrenosum på underben). Med effektiva läkemedel kan detta behandlas.

Då man vid Crohns sjukdom har varierande besvär från mag-tarmkanalen, ligger det nära till hands att man försöker på olika sätt variera och ändra sin kosthållning. Att ändra kosten pga sin sjukdom, för att slippa besvär med diarréer är att rekommendera (se annan plats på denna webbplats).

Rent medicinskt finns det sammanställningar där man gått igenom det vetenskapliga underlaget för olika koster / kosttillskott, och de flesta visar inte någon effekt på sjukdomsförloppet (som t.ex ”Probiotics”, vilket innebär olika bakteriekulturer som ”Hälsofil” mm).

Ett kosttillskott med sk ”fiskfetter” eller Omega-3-fettsyror, har i studier inte visat någon effekt, men vid specialgranskning av en del av materialet såg man dock effekt hos vissa).

Frågan i sin helhet:

Har för en vecka sedan fått en dotter här nere i München, Tyskland. Hon har problem med avföringen och behöver hjälp för att tömma tarmen. Doktorerna skall nu ta ett tarmtest för att se vad orsaken kan vara... verkar inte utesluta att det kan röra sig om Crohn’s disease.. tänkte bara höra vad svensk forskning säger att man bör göra med nyfödda... bara i stora drag vore snällt..

Med vänliga hälsningar Tommy

Svar från gastroenterologen:

Hej Tommy

Vad gäller tarmproblem hos nyfödda så är Crohns sjukdom ganska osannolik. När en nyfödd har svårt att tömma tarmen bör man i första hand utesluta Hirschsprungs sjukdom, ett ovanligt tillstånd beroende på medfödd avsaknad av ett ”nervcellslager” i tjocktarmen som gör att tarmens motorik inte fungerar normalt. Den vanligaste orsaken torde dock vara att tarmen är allmänt omogen och att det tar tid innan den normala funktionen kommer igång. Det finns mycket duktiga barngastroenterologer i Tyskland, så jag tror att du kan känna dig helt trygg vad gäller vården i München.

Med vänlig hälsning
Pelle Lindfors
Gastroenterolog

Hej. Jag undrar om jag måste genomföra även en gastroskopi för att helt kunna utesluta/fastställa Crohns. Jag har genomgått rektoskopi vid 20 års ålder och nu när skoven kom tillbaka med mycket trängande toalettbesök, magsmärtor och diarré har jag vid 27 års ålder genomfört en koloskopi. Jag har inte fått svar från proverna som togs men läkaren såg inget konstigt i tarmen. Så frågan är alltså om jag ska genomgå gastroskopi eller inte? Annars antar jag att jag har en väldigt jobbig IBS.

Mvh Henrik

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Henrik
Crohns sjukdom kan finnas i hela mag-tarmkanalen men är vanligast förekommande i tjocktarm och tunntarm. Rutinmässigt görs alltid koloskopi för att bedöma tjocktarmen och tunntarmens sista del. Om denna undersökning ser bra ut så görs vidare utredning med t ex magnetkameraröntgen av tunntarm, och gastroskopi om det finns speciell misstanke om inflammation i dessa områden (t ex hög snabbsänka, blodbrist mm). Jag tycker att du ska fråga din doktor om särskilda skäl för vidare utredning föreligger, annars kan dina symptom med buksmärta och diarré stämma väl med IBS, som ju är en mycket vanligare sjukdom än Crohns sjukdom.

Med vänlig hälsning
Pelle Lindfors
Gastroenterolog

Jag är 40 år och har Crohns sjukdom sedan tio år tillbaka. Har inte haft speciellt mycket bekymmer från tarmen senaste åren, däremot ibland från leder och ögon. Jag oroar mig ofta för att jag genom min crohnsjukdom ska drabbas av cancer i tarmen. Hur vanligt är detta, och kan jag göra något för att förebygga? Numera lämnar jag ofta avföringsprov i stället för att göra koloskopi. Är detta lika rättvisande?

Svar från gastroenterologen:

Hej Therese

Det är framför allt vid ulcerös colit som det finns en ökad risk för tumör i tjocktarmen. Riskökningen kommer efter 8-10 års sjukdom och finns framförallt hos dem som har haft inflammation i större delen av tjocktarmen. Genom den ökade risken rekommenderas "övervakningskoloskopi" vart annat till vart tredje år. Man tittar då igenom tjocktarmen och tar prover på slemhinnan för mikroskopisk undersökning med målet att hitta "tidiga" cellförändringar innan tumör har uppstått. Om sådana förändringar påträffas kan man "i förebyggande syfte" operera bort tjocktarmen.Vad gäller Crohns sjukdom så finns det också en liten ökad risk för utveckling av tumör i tjocktarmen, men det gäller de som haft utbredd crohninflammation i just tjocktarmen. Jag tycker att du ska prata med din doktor för att klargöra hur just din riskprofil ser ut. Om du hör till en grupp med ökad risk bör du genomgå regelbundna "övervakningskoloskopier". Avföringsprover kan inte ersätta "övervakningskoloskopier" om man hör till en riskgrupp.

Med Vänlig hälsning

Pelle Lindfors

Gastroenterolog

Hej. Min dotter har Crohns sjukdom och har precis börjat med p-piller. Läste på bipacksedeln att man ska rådfråga läkare när man har Crohns sjukdom. Hur är det med det? Vi nämnde sjukdomen när hon fick p–pillren utskrivna, och läkaren sa inget. P–pillren heter Yasmin 28.

Mvh Ulrika

Svar från gastroenterologen:

Hej Ulrika
P-pilleranvändning medför en ökad risk för blodpropp. Detta gäller speciellt om man har ärftlighet för sådan sjukdom, tidigare haft blodpropp, eller har andra riskfaktorer.
Inflammatorisk tarmsjukdom (t ex Crohns sjukdom) ger i sig en mycket liten riskökning för blodproppssjukdom. Detta är skälet till att man ska rådfråga sin läkare innan man börjar använda p-piller vid Crohns sjukdom. Om ej övriga riskfaktorer som t ex ärftlighet för blodproppssjukdom eller tidigare blodpropp föreligger, brukar man dock ej se något hinder för p-pilleranvändning.

Med vänlig hälsning
Pelle Lindfors
Gastroenterolog

Min fru och jag har precis kommit hem från en resa i Indien. Från hemkomsten och fram till nu har vi båda diarré och försöker motverka detta med tabletterna Dimor och Imodium samt vätskeersättningsvätska och svagt te med socker och salt. Finns något mer att göra?

Hälsningar Hans

Svar från gastroenterologen:

Hej Hans
Jag tycker att ni gör helt rätt som tänker på vätska, salt och socker för att balansera vätskeförlusten. Det finns vätskeersättningsmedel att köpa på apoteket där avvägningen mellan salt och socker blir perfekt men man kan naturligtvis blanda själv. Dimor eller liknande kan man ta för att lugna ner symptomen.
Då ni varit i Indien så rekommenderar jag er att ta kontakt med vårdcentralen om ni blir sämre, eller om inte symptomen avklingar under de närmaste dagarna.
Man kan då lämna en avföringsodling för att se om ni blivit smittade med någon specifik bakterie.

Med vänlig hälsning
Pelle Lindfors
Gastroenterolog

Min 17-åriga son fick för ett par veckor sedan en propp i hjärnan som följd av en svårbehandlad Crohns. Hur vanligt är det, och varför har den uppkommit?
Annika

Svar från gastroenterologen:

Hej Annika
Om man lider av inflammatorisk tarmsjukdom finns en liten riskökning att drabbas av blodpropp. Oftast finns också en annan riskfaktor med i bilden, som p-piller eller ärftlighet för blodproppssjukdom. Om en ung människa drabbas av blodpropp så görs en utredning gällande riskfaktorer för att förstå varför tillståndet uppkommit. Detta brukar innefatta blodprovstagning, kartläggning av medicinering och ärftlighet.

Med vänlig hälsning
Pelle Lindfors
Gastroenterolog

Hej, är Crohns sjukdom och psoriasisartrit på något sätt besläktade med varandra? Har fyra söner och två av dem är sjuka. En har psoriasisartrit sedan 10 års ålder och är idag 25 år. Den andre har Crohns sjukdom där problemen började vid 14 års ålder och diagnosen kom först vid 22 år, han är idag 28 år. Han har också kraftiga nässelutslag i ansiktet. Eftersom båda sjukdomarna går i skov, och många behandlande mediciner är likvärdiga, kanske sjukdomarna har med varandra att göra? Går de i arv?

Siw

Hej! Jag har Crohns sjukdom och mina frågor är många: Ökar risken för cancer om man har Crohns? Om man blir behandlad med cellgift, är det väldigt skadligt för kroppen, det är ju inga hälsosamma grejer..? Om man går på cellgiftsbehandling, hur lång tid gör man det? Orkar man jobba eller bör man vara sjukskriven under medicineringen? Stämmer det att man förr eller senare får operera? Vad är anledningen till att man skall överväga normal förlossning om man har Crohns, blir man trött och slö under tiden man behandlas?

Amanda

Svar från gastroenterologen:

Hej Amanda
Här kommer svar på dina frågor.
1. Om man har utbredd Crohns sjukdom i tjocktarmen så finns det en viss riskökning för tjocktarmscancer. Om man har en sådan utbredning brukar man undersöka tarmen med koloskopi vartannat år för att upptäcka tidiga cellförändringar. Riskökningen kommer efter ca 8-10 års sjukdom så det räcker att starta upp dessa övervakningskoloskopier vid denna tidpunkt.
2. De "cellgifter", dvs immunomodulerande läkemedel, som används vid Crohns sjukdom är säkra och effektiva preparat. Denna typ av läkemedel används mer och mer vid Crohns sjukdom just av dessa skäl. Om man ska behandlas med läkemedel ur denna grupp kontrolleras blodprover med jämna intervaller för att se att man tål läkemedlet och att allt står väl till i kroppen. Det är betydligt mer belastande/större risker för kroppen att påverkas av en dåligt behandlad Crohns sjukdom än av immunomodulerande läkemedel.
3. Om det finns skäl till behandling med immunomodulerande läkemedel planerar man för en lång tids behandling. Man kan, om man mått bra en längre tid och har önskemål om detta, sätta ut läkemedlet och följa förloppet. Om det uppstår ny inflammation kan man återinsätta läkemedlet. De flesta är dock så nöjda med sin behandling att de inte vill sluta med läkemedlet. Denna fråga får man bedöma i varje individuellt fall.
4. Man kan jobba och leva helt som vanligt under medicinering med immunomodulderande läkemedel.
5. Det stämmer inte att man alltid måste operera vid Crohns sjukdom. Målet med dagens medicinska behandling är bl a just att man inte ska behöva operera...
6. En normal vaginal förlossning är alltid att föredra, också om man har Crohns sjukdom. Detta får förstås övervägas i varje individuellt fall och jag tycker att man ska gå på specialistmödravården vid graviditet om man har Crohns sjukdom.
7. Man brukar inte bli trött och slö under behandling med immunomodulderande läkemedel.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag har haft besvär med magen i år, och snart får jag svar efter en koloskopi- och gastroskopiundersökning. Men nu har jag funderingar över Crohns sjukdom. Min magvärk har blivit värre sedan jag började äta mer fett, som läkaren sa att jag skulle göra eftersom min kropp inte verkar ta upp all näring (är väldigt smal och det kommer bl.a. ut hela majsbitar i min avföring). Jag har nyligen haft utslag på händerna och på en tå, i samband med att jag hade problem med ögonen. Efter att jag har börjat äta mer fett har jag fått kraftigare kramper och diarré allt oftare. Ibland kommer det ut något liknande olja som lägger sig runt kanten av toalettvattnet. Jag har också blivit tröttare, och har nu varit hemma från skolan i två dagar, tidigare har jag gått dit i alla fall, även med feber. Kan jag ha Crohns sjukdom? Tack få förhand!

Jannica

Svar från gastroenterologen:

Hej Jannica
Dina symptom kan i och för sig stämma med Crohns sjukdom, men det finns flera andra tillstånd som kan ge en liknande symptombild. Den utredning som du håller på med (gastro-, koloskopi) kommer att ge svaret på om du har Crohns sjukdom eller inte. Ibland måste man göra ytterligare utredning med t.ex. röntgen av tunntarmen för att helt utesluta Crohn. Även provtagning för glutenöverkänslighet och laktosintolerans brukar ingå i utredningen.
Att man får mer besvär från magen när man äter fetare mat kan helt enkelt bero på att det är jobbigare för magen att ta hand om fet mat. Om dina undersökningar utfaller normalt så kan det vara så att du har IBS (Irritable Bowel Syndrome), ett tillstånd då man får symptom från magen och tarmen när maten man äter bearbetas. Det är ganska vanligt att man då får mer symptom av fet mat.
Således kommer din utredning att visa om du har Crohns sjukdom eller inte. Du kommer att få vidare besked från din läkare när utredningen är klar.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag undrar vad som är skillnaden mellan IBS och Crohns sjukdom.

Jag hade väldiga kramper i magen under drygt två års tid och gick till en massa olika läkare som genomförde alla möjliga undersökningar, gastroskopi, endoskopi m.m. Från början kunde ingen säga vad det var utan talade om för mig att jag skulle stressa mindre och leva hälsosamt. Problemet var att jag redan gjorde det. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Ofta när jag gick på stan blev jag plötsligt toanödig och fick i panik hitta närmsta toalett. Jag fick aldrig någon förvarning om när det skulle hända och jag fick alltid enorm ångest för att jag inte skulle hitta någon toalett i tid. När detta skedde och jag försökte hålla mig fick jag dessa otroligt smärtsamma kramper som ledde till vallningar och efteråt blev jag väldigt trött.

Jag låg även i feber, ofta i flera veckor i rad utan att förstå varför. Efter två år träffade jag en mag-tarmspecialist som talade om för mig att jag hade en grav form av IBS eftersom allt annat kunde uteslutas. Man kunde inte se att det var något fel på mig varken genom undersökningarna eller på provsvaren. Han talade om för mig vad jag borde äta och vad jag borde låta bli. Numera äter jag en massa fibrer men kan inte äta vita, söta och feta matvaror.

Självklart kan detta i många fall kännas begränsande då det är ganska mycket mat jag inte kan äta, men jag mår för det mesta bra. Jag har fortfarande magsmärtor då och då och måste besöka toaletten ca 5 ggr per dag. Dessa symptom låter i mina öron som samma symptom som vid Crohns sjukdom, och jag undrar därav om jag blivit feldiagnostiserad. Själv vet jag inte vad som är skillnaden mellan sjukdomarna. Tack på förhand!

Karolin

Svar från gastroenterologen:

Hej Karolin
Jag tycker att din fråga är mycket viktig och jag försöker nedan att förklara skillnaderna.

 
• Crohns sjukdom: Denna sjukdom hör till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar och beror på att kroppen skapar oönskad inflammation i mag-tarmkanalen. Det är de inflammatoriska förändringarna i sig som ger upphov till symptomen. Vid Crohns sjukdom sitter de inflammatoriska förändringarna oftast i övergången mellan tunntarm och tjocktarm. Ibland är det bara tunntarmen alternativt tjocktarmen som är drabbad. Symptomen brukar vara buksmärtor och diarré. Den utredning som görs för att bekräfta eller utesluta diagnosen är blodprovstagning, koloskopi och ibland någon form av tunntarmsröntgen. Behandlingen består av medicinering för att minska inflammationen och på så sätt också minska symptomen. Ibland krävs kirurgi då man t.ex. kan behöva operera bort ett inflammerat parti av tarmen.

• IBS: Förkortningen betyder ”irritable bowel syndrome”, på svenska säger man ofta ”irritabel tarm”. Denna sjukdom hör till gruppen ”funktionella mag-tarmsjukdomar” och beror på en funktionsrubbning i tarmen som ger upphov till symptomen. Mag-tarmkanalen ger således symptom ifrån sig när den gör sitt arbete i form av att ta hand om vad vi äter. Man kan se det som om att man har en ”känslig” mag-tarmkanal. Detta tillstånd är mycket vanligt och i sig helt ofarligt men kan ibland vara mycket besvärligt med svåra symptom. Symptomen består i smärta eller obehag i magen och någon form av avföringsrubbning. Ofta finns också problem med uppblåsthet i magen. Det finns inget speciellt prov och ingen undersökning som bekräftar eller avskriver diagnosen. Diagnosen ställs istället på basen av internationellt uppställda symptomkriterier i kombination med att den utredning man gör (provtagning, koloskopi etc.) ser normal ut. Behandlingen består i att jobba med livsstilsförändringar, t.ex. diet, ökad motion och stresshantering. Ibland ges olika typer av medicinsk behandling för att minska de olika symptomen. Även psykologisk behandling med KBT eller hypnoterapi kan vara aktuellt. Det är viktigt att man individualiserar behandlingen i varje enskilt fall.

Således kan liknande symptom från mag-tarmkanalen ha vitt skilda orsaker. Jag hoppas att skillnaden mellan IBS och Crohns sjukdom nu är klarare.
 

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog




 

Hejsan! Jag har drabbats av skov och har pratat med min läkare om det. Har fått 40 mg kortison om dagen. Börjar redan känna mig bättre, men min fråga är: kan jag träna med den höga dosen? Jag är nämligen lite av en träningsnarkoman och tränar alltid stenhård styrketräning. Jag känner hur det pirrar i kroppen, men samtidigt känner jag till bieffekterna. Min andra fråga är: det står inget i innehållsförteckningen om alkohol, är det ok att dricka alkohol när man tar ett kortisonpreparat?

Robin

Svar från gastroenterologen:

Hej Robin
När man drabbats av ett crohnskov och inflammationen i tarmen är aktiv, så går mycket av kroppens energi åt i denna process. Man bör då vara försiktig med hård träning, men om man orkar kan man naturligtvis träna på en lättare nivå utan maxträning.
Kortison i höga doser tillsammans med alkohol kan ge upphov till att man blir mer och annorlunda påverkad av alkoholen än vad man är van vid. Ta det därför lugnt med alkoholen under kortisonkuren och undvik att dricka dig berusad.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag har en dotter på 4 år som sedan hon var ca 6 månader har haft problem med magen: diarré flera gånger per dag, som mest elva gånger på ett dygn. Hon har blivit utredd på olika sätt, och man har nu sagt att det troligen är IBS därför att man inte hittade några förändringar i tarmen, men jag undar om det verkligen är IBS, eftersom man hela tiden har fått höra att alla prover ska vara bra om man har IBS, och min dotter har haft ett par förhöjda F-calprotektinvärden, blod i avföringen och slem och lätt feber när hon har skov. Jag är rädd att man avfärdar en värre diagnos, men läkarna vi haft har hela tiden sagt att så små barn inte kan få Crohns.

Saara

Svar från gastroenterologen:

Hej Saara
Det är mycket riktigt så att små barn mycket sällan drabbas av Crohns sjukdom. Många barn har symptom från mag-tarmkanalen av andra skäl, t ex mjölkproteinintolerans.
Symptom på IBS är ont i magen och avföringsrubbning (diarre och/eller förstoppning). Blod i avföringen hör ej till IBS-symtomen.
Ett förhöjt F-calcprotectin kan ibland vara svårtolkat, och endast rejält förhöjda värden har ett starkt samband med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Lätt stegrade värden är mer ospecifikt och behöver inte bero på IBD.
Om det finns tveksamheter kan man överväga att gå vidare med endoskopisk undersökning av tjocktarmen (koloskopi). Om denna undesökning är normal så kan man med större säkerhet säga att IBD ej föreligger.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog


 

Jag har haft ulcerös kolit sedan 1997, och nu har det konstaterats att jag även har skleroserande kolangit. Har svåra smärtor flera gånger i veckan. Smärtorna kommer från gallvägarna. Då får jag ta Stesolid, Ketogan stolptiller och 1 gram Alvedon. Vad kan man göra åt denna sjukdom? Jag är rädd och nervös. Är rädd att få cancer. Ska jag skynda på min läkare?

Carina

Svar från gastroenterologen:

Hej Carina
De flesta som får skleroserande kolangit (en typ av inflammation i gallvägarna) har också samtidig ulcerös kolit. Om man har haft "totalkolit", dvs inflammation av ulcerös kolit i större delen av tjocktarmen, så ökar risken för tumör i tarmen om man samtidigt har skleroserande kolangit.
Man brukar i sådana fall göra en "övervaknings-koloskopi" en gång om året för att hitta tidiga tecken på cellförändringar och då kunna förebygga tumörutveckling i tarmen. Skleroserande kolangit medför också en ökad risk för gallvägstumör. Regelbunden blodprovstagning och eventuellt röntgenundersökning av gallgångarna rekommenderas.
Ibland ger man behandling med en speciell "antiinflammatorisk gallsyra" i tablettform för att minska inflammationen i gallvägarna.
Jag tycker att du ska ta upp frågan med din gastroenterolog så att du får mer information kring detta.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog 

Replik från Carina:

Hej och tack för svar. Nu har jag varit till kirurgläkaren, jag har ju ulcerös colit och skleroserande kolangit i 8-9 år. Läkaren såg förändringar på två sidor av levern och har remmiterat mig till medicinakuten. Vad kommer att hända där? Kan man få ordning på detta utan levertransplantation? Är väldigt rädd och orolig. Vilka sjukhus kan göra detta i så fall? Tacksam för svar igen.

Carina

Svar 2 från gastroenterologen:

Hej igen Carina
Jag tycker att det låter bra att man remitterat dig till medicinkliniken. Jag skulle tro att man kommer att överväga medicinsk behandling med den typ av "antiinflammatoriska gallsyror" som jag tidigare skrev om.

Levertransplantation är bara aktuell vid mycket uttalade inflammatoriska förändringar i gallvägarna där det föreligger stor risk för tumörutveckling.
Jag tror att du kan få mer detaljerade besked från medicinkliniken angående fortsatt handläggning som ju måste planeras utifrån just din sjukdomsbild.

Levertransplantationsverksamheten i Sverige är centraliserad till några få större sjukhus t.ex. Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska/Huddinge i Stockholm.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Hej, i ett desperat försök skriver jag till er för att hjälpa min pappa, som har haft Crohns sedan slutet av 60-talet. Bakgrund, han blev stomiopererad 1995, fungerade halvbra i omkring tio år. Stomin kröp till slut in i magen, med förstoppningar och magsmärta som följd. Blev då ordinerad klyx som han har varit tvungen att använda för att överhuvudtaget kunna få ut något. Blev åter opererad 2010. Felopererad första gången, och omkring två veckor senare åter opererad, men magen fungerar inte bättre. Han har svåra smärtor, och avföringen stoppas upp i magen. Påsar/plattor släpper med allt vad det innebär, och han har rasat i vikt. När han nu vänder sig till Universitetssjukhuset i Linköping (där han har behandlats) säger de att de "inget kan göra". Snälla, kan ni råda oss. Är rädd att han inte orkar mycket längre. Finns det någon specialklinik? I Sverige/Europa, vad som helst.

Hälsningar Jimmie

Svar från gastroenterologen:

Hej Jimmie
Det låter som er situation är väldigt besvärlig. Din pappa är således mycket svårt sjuk och har blivit opererad flera gånger. Trots detta har han svåra symptom som han lider mycket av. Jag förstår verkligen din frustration när ni får beskeded att "inget mer kan göras".
Ibland är det naturligtvis så att man nått gränsen för vad som går att göra kirurgiskt och det finns en risk att man ytterligare förvärrar situationen med fler operationer.
Man kan alltid be om en "second opinion" på en annan klinik. Detta görs ofta och det går till så att man helt enkelt ber den läkare som nu är ansvarig att skriva en remiss till någon annan klinik för bedömning. Detta kan förstås leda till att man får samma besked, men även om detta är fallet så har man i alla fall så lång som möjligt värderat nyttan av ytterligare kirurgi.
På de flesta stora sjukhusen (Stockholm, Göteborg, Uppsala m.fl.) finns duktiga kirurger med inriktning på kirurgi vid Crohns sjukdom.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, jag undrar om alkohol förvärrar magbesvären vid inflammatorisk tarmsjukdom? Jag fick efter en fest både kräkningar och diarréer ca 1 dygn efteråt och undrar om det finns något samband (drack måttligt)? Veckorna innan hade jag dock mått dåligt p.g.a. min tarminflammation.

Lena

Svar från gastroenterologen:

Hej Lena
Alkohol påverkar funktionen i mag-tarmkanalen hos oss alla. Om man dricker större mängder kan man få symptom som t.ex. illamående, kräkningar och diarré efter alkoholintag. Om mag-tarmkanalen samtidigt är påverkad av t.ex. skov (aktiv inflammation) när man har inflammatorisk tarmsjukdom blir systemet ännu känsligare, och man får lättare symptom efter alkoholintag. Har man aktiv inflammation bör man således vara försiktig med alkohol.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Min son på 12 år med Crohns sedan 4 år har mycket problem med värk i fötter och muskler efter t ex gymnastik och fysisk ansträngning. Är det vanligt hos Crohn-patienter och vad beror det i så fall på?

Carina

Svar från gastroenterologen:

Hej Carina
Vid inflammatorisk tarmsjukdom (t ex Crohns) kan man ha samtidiga besvär från leder, ibland mer ospecifik värk men ibland också så kallad reaktiv artrit dvs en inflammatorisk reaktion i leden som är kopplad till inflammationen i tarmen. Om man har sådana besvär ska man ta upp det med sin ansvariga gastroenterolog.
Din sons besvär kan förstås bero på något helt annat men då det ibland finns ett samband med Crohns så är det viktigt att ta upp frågan.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag är en 20-årig kille som blev diagnostiserad med Crohns för ett år sedan. Tar azatioptrin och har mått ganska bra sedan den första behandligen med kortison. Jag är även elitidrottare och skulle gärna vilja veta om det är ok att ta kreatin om man har Crohns. Jag är sprinter och det är många inom friidrotten som tar det för att sänka sina tider. Har försökt hitta studier på nätet om detta men inte lyckats hitta någonting.

Darko

Svar från gastroenterologen:

Hej Darko

Jag känner inte till några studier där man undersökt tillskott av kreatin vid Crohns sjukdom eller vid behandling med immunomodulerande läkemedel (t.ex. azatioprin).
Kreatin ger biverkningar i form av mag-tarmsymptom hos alla, men dessa biverkningar beskrivs som ganska lindriga.
Med tanke på din sjukdom och medicinering så kan man inte utesluta att kreatinbehandling kan påverka din hälsa negativt, detta p.g.a. att sambandet helt enkelt inte är studerat.
Om du ändå vill prova kreatin så tycker jag att du först ska samråda med din gastroenterolog.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! För nio veckor sedan drabbades jag av ett skov. Min läkare satte då in mig på kortison, 8 x 5 mg första veckan. Sedan trappades det ner med en tablett i veckan. Har nu varit utan kortison i snart en hel vecka, men när jag var nere på en tablett började jag känna mig sämre igen, inte alls som tidigare när jag hade mitt skov, utan lösare i magen, tröttare och fick lite ledvärk. Går max två gånger om dagen på toaletten, men som sagt lös. Min gissning är att inflammationen inte är helt över, och jag kanske behöver ta kortison ett litet tag till? Jag är person som alltid är stark, vill helst inte ringa läkaren om jag inte är nära att dö. Förstår ju att jag måste ringa min läkare om jag ska få mer kortison, men jag vill absolut inte åka in till sjukhuset, därför vill jag inte ringa, och nu kanske det inte är så illa. Vill dock ha råd. Tack.

Robin

Svar från gastroenterologen:

Hej Robin
När man har fått en kortisonkur vid skov så blir man ibland sämre mot slutet av kuren, eller då kuren avslutats. Inflammationen blossar helt enkelt upp igen när behandlingseffekten av kortisonet minskar. Man kan då ibland behöva "backa" till en högre dos och trappa ner igen, men då långsammare.
Det är väldigt viktigt att man gör detta i samråd med sin läkare!
Ibland kan man också överväga att parallellt sätta in annan behandling, t.ex. immunomodulerande medel för att vidmakthålla effekten efter kortisonkuren.
Jag tycker att du ska kontakta din läkare och beskriva läget för att få till din behandling på bästa sätt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Hej! Jag har en dotter som är 19 år, och för ett år sedan behandlades hon med enteral nutrition (flytande kosttillskott) vid ett skov. Hon blev ganska snabbt bättre och tyckte att det var skönt att slippa kortisonbehandlingen. Detta ledde till att hon kunde fortsätta träna, vilket betyder mycket för hennes livskvalitet.
Nu har hon förflyttats till vuxensjukvården och enligt uppgifter därifrån är effekten av denna behandling inte lika bra på vuxna som på barn.
Men är det inte värt att prova en fortsatt behandling med enteral nutrition, hon var ju ändå 18 år när gott resultat genomfördes? Har inte denna behandling mer med individen att göra än med ålder?

Kajsa

Svar från gastroenterologen:

Hej Kajsa
Att behandla skov av inflammatorisk tarmsjukdom med enteral nutrition (EN) är mycket vanligt när det gäller barn. Inom vuxengastroenterologin är denna behandlingsstrategi mycket sällan använd och också mindre vetenskapligt dokumenterad. Det finns studier som pekar på sämre effekt hos vuxna än hos barn, men gränsen mellan barn och vuxen är ju inte exakt och det finns säkert individuella faktorer som spelar in.
Om din dotter hade god effekt när hon var 18 år så är det väl helt rimligt att tro att effekten av EN skulle vara lika bra ett år senare, men det kanske är svårt att erbjuda denna behandling inom vuxengastroenterologin om rutinerna ej finns där.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej. Jag är orolig för min son. Han har haft fissurer hela livet, med enorma smärtor och blödningar i ändtarmen, hur många läkarbesök som helst, hos olika läkare och olika sjukhus. Han har fått suppar, salvor och bulkmedel, men inga provtagningar. En operation gjordes på Samariterhemmet 2010 men bara en liten vidgning. Det blev bara värre. Varför får han ingen diagnos?

Evalena

Svar från gastroenterologen:

Hej Evalena
Jag förstår din oro. Det är väldigt viktigt att få en diagnos och en förklaring till sina symptom.
De symptom som du beskriver låter som analfissur, dvs en sprickbildning i analkanalens slemhinna, som spricker upp varje gång man tömmer tarmen. De klassiska symptomen är blödning och smärta i samband med tarmtömning. Man får också ett slags kramp i slutmuskeln som gör att det blir lite som en ond cirkel av "smärta-kramp-mer smärta" osv.
Det finns många typer av behandlingsalternativ. Om man inte blir bra så är det viktigt att man söker läkare igen och provar ny typ av behandling.
Din son bör träffa en proktolog, dvs en kirurg som är specialiserad på ändtarmens sjukdomar. Remiss till proktolog kan skrivas från vårdcentralen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, jag har haft ihållande diarré i lite över en vecka nu. Har varit i kontakt med läkare som "tror det kan vara infektion och det går över". Men jag vill ju ha ett självklart svar. Jag funderar nu på om det kan vara Crohns. Har ständigt diarré, och sedan tidigare känslig mage. Jag är dessutom laktosintolerant och glutenkänslig. Blir dålig även när jag är nervös eller stressad. Innan diarrén hade jag även lite magsmärtor i vänster sida av nedre magen.

Andreas

Svar från gastroenterologen:

Hej Andreas

Dina symptom kan bero på flera olika tillstånd. Har man "känslig mage" med obehag eller smärta och trasslig avföring (t.ex. diarré) och försämras vid stress och oro så är den vanligaste orsaken IBS (irritable bowel syndrome).
IBS beror på en funktionsstörning i mag-tarmkanalen där man helt enkelt får symptom av det som normalt sätt sker när magen och tarmen hanterar maten.
Man måste förstås överväga annan orsak innan man ställer denna diagnos. En av de tillstånden är Crohns sjukdom. Detta görs dels genom blodprovstagning, men man bör också överväga endoskopisk undersökning av tjocktarmen (koloskopi).

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag är en kille på 28 år som har haft ont i magen lite då och då i åtta års tid, ibland i långa perioder, ibland mycket eller lite. Kan ha ont i hela magen, eller exempelvis lite ovanför naveln, ibland halsbränna eller sura rapningar som följd, även tryck i bröstet förekommer, och smärta nerifrån magen. Har gjort Fys-EKG och vanlig EKG med helt normala resultat, som tyder på att det inte är någon hjärtsjukdom.

Ibland känner jag att det gör ont i tarmarna, eller i någon av dem. Har även lite huvudvärk och yrsel ibland. Någon gång kan jag ha lös avföring men mest hård. Kan även ha lite blod med på papperet, men då svider det också i ändöppningen.

Har varit på vårdcentalen och tagit blodprover i år, de har varit helt normala - utom ett! – calprotectin. Det visade ett förhöjt värde, höjningen var = 121. Har nyligen gjort gastroskopi utan konstigheter. Men nu har jag fått tid för koloskopiundersökning.

Jag är en nervös och lite orolig person. Min fråga är: kan jag ha Crohns, ulcerös kolit eller cancer? Väldigt orolig för detta och önskar ett svar på vad jag troligen har. Jag förstår om detta ej går att helt svara på, men vad lutar det åt?

Fredrik

Svar från gastroenterologen:

Hej Fredrik
Med anledning av dina symptom så är det bra att du gör en noggrann utredning med provtagning, gastroskopi och koloskopi. Calcprotektinprovet som du lämnat visar ett lätt förhöjt värde. Normalvärdet är < 50, upp till ca 200 är en gråzon vilket betyder att ett värde upp till denna nivå kan finnas utan att man för den skull har inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Har man som du ett värde på 121 så ska man gå vidare med koloskopiundersökning, men calcprotectinvärdet i sig bevisar inte att man har IBD.
Tumör i tarmen är väldigt ovanligt i din åldersgrupp, men efter koloskopin kan man med säkerhet utesluta både inflammation och tumör i tjocktarmen.
Ibland kompletteras också utredningen med magnetkamera av tunntarmen om misstanke på inflammation där finns.
Den vanligaste orsaken till den typ av symptom som du beskriver är IBS (Irritable Bowel Syndrome), som är en funktionsstörning i mag-tarmkanalen som ger symptom p.g.a ökad känslighet när tarmen gör sitt jobb.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Jag får enormt uppsvullen mage med värk efter varje måltid, ibland mindre, ibland mer. Det går dock inte över vid toalettbesök. När det är som värst tar det flera dagar innan magen går ner till normal storlek. Och jag blöder alltid vid toalettbesök när magen är uppsvullen, även om jag inte har avföring. Det kan räcka med att jag släpper luft, så blöder det. Som mest har jag ökat 12 cm på omkretsen vid svullnad. Har även problem med ledvärk, som jag tror har samband med mina magproblem. När allt började så kom ledvärken, sedan blödning och efter det svullnaden. Nu har jag allt på samma gång sedan 3-4 år. Läkaren tror att det är IBS, men jag är inte övertygad. Jag har ingen medicinering eller någon form av behandling. Det blir bara värre och värre, och jag vet snart inte vad jag ska ta mig till. Jag får gå på flytande kost med jämna mellanrum för att överhuvudtaget orka leva. Det är det enda sättet att få magen i normalt skick. Vad tror du? Tacksam för svar.

Gun

Svar från gastroenterologen:

Hej Gun
IBS-diagnosen ställer man med hjälp av internationella kriterier (Rome- kriterierna). I korthet ska man ha symptom i form av obehag eller smärta i magen i kombination med någon form av avföringsrubbning (hård eller lös eller omväxlande hård och lös avföring). Det ska också finnas ett samband mellan smärtan/obehaget och tarmtömningarna. Det kan vara så att obehaget släpper efter tarmtömning eller att obehaget kommer i samband med att avföringen är mer hård eller lös, eller att man går på toa oftare eller mer sällan. Symptomen ska också finnas där med viss regelbundenhet och ska ha debuterat för minst sex månader sen. Uppblåsthet är också ett mycket vanligt IBS-symptom

Man måste också överväga annan möjlig diagnos och ev. göra en kompletterande utredning för att avskriva andra misstankar. Detta kan t.ex. handla om blodprov för att utesluta glutenöverkänslighet m.m. samt endoskopisk undersökning av tjocktarmen (koloskopi) om man t.ex. är övervägande lös i magen, eller ofta har blod i avföringen.

Med tanke på att du regelbundet blöder när du går på toa så tycker jag att koloskopi bör övervägas. Blödning vid tarmtömning kan bero på hemorrojder eller dylikt, som man förstås kan ha samtidigt som IBS, men annan blödningskälla bör således uteslutas.

Ledvärk/muskelvärk kan förekomma i samband med IBS men också vid inflammation i tarmen, vilket kan ses när man gör koloskopin.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Min man har inte fått diagnosen Crohns än, och därmed ingen medicin. Han har skov av svår smärta, blodiga diarréer och feber. Vart kan man vända sig för hjälp? Han har varit på akuten ett antal gånger hos olika läkare. Där har han själv påpekat att det kan vara Crohns, men ingen lyssnar. Vid den sista undersökningen skulle de blåsa upp tarmarna, men det tyckte min man verkade väldigt hemskt och avböjde därför. Kan man inte pröva medicin mot Crohns och se om det blir bättre? Man börjar bli desperat som fru när man ser sin man lida. Tacksam för svar.
Hälsningar Sandra

Svar från gastroenterologen:

Hej Sandra
Om man har symptom bestående av buksmärta, feber och blodiga diarréer så är det viktigt att snabbt komma under utredning för att få korrekt diagnos. När diagnosen är satt kan man inleda lämplig behandling.

De symptom din man har kan mycket väl bero på inflammatorisk tarmsjukdom som t.ex. Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
Den första undersökningen som görs är koloskopi, dvs. endoskopisk undersökning av tjocktarmen samt sista delen av tunntarmen. Genom denna undersökning kan man troligen ställa rätt diagnos och därefter snabbt sätta in lämplig behandling.

Om man är riktigt dålig, med svåra symptom, så brukar man läggas in på avdelning för att snabbt göra en utredning.
Din man bör träffa en gastroenterolog (specialist i mag-tarmsjukdomar) så snart som möjligt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Kan värdet på ett calprotectin-prov vara missvisande av någon orsak? Mitt värde låg på 1053. Hur stor är sannolikheten att det är kronisk tarminflammation??

Annkatrin

Svar från gastroenterologen:

Hej Annkatrin
Normalvärde för calcprotectin är < 50. Därefter följer en gråzon upp till ca 200. Ett värde på över 1000 är att betrakta som högt men är i sig inte helt bevisande för inflammatorisk tarmsjukdom. Ett sådant värde gör dock att man alltid går vidare med utredning innefattande koloskopi (endoskopisk undersökning av tjocktarmen och sista delen av tunntarmen) samt ibland också någon form av tunntarmsundersökning (t.ex. magnetkamera eller kapselendoskopi).

Det finns felkällor som kan ge ett falskt förhöjt värde.
Ett exempel på detta är höga doser av antiinflammatorisk medicinering (NSAID).

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroentrolog
 

Hej jag är 20 år och undrar över framtiden. Finns det risk att mina barn får Crohns sjukdom, eftersom jag har det? Jag har inte sjukdomen ärftligt, utan fick den via matförgiftning/salmonella.

Anton

Svar från gastroenterologen:

Hej Anton
Orsaken till att man får inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom) är inte helt klarlagd. Sannolikt spelar både ärftlighet och miljöfaktorer en viktig roll. Man brukar säga att barn till en förälder med inflammatorisk tarmsjukdom har ökad risk för att själva insjukna, men de flesta barn får alltså INTE sjukdomen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag fick idag veta att mitt senaste calprotectinprov är på 5400. Hur högt är det egentligen? Jag blir orolig. Mitt värde låg i maj på 800.

Elin

Svar från gastroenterologen:

Hej Elin
Jag antar att du har inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns eller ulcerös kolit). Ditt calprotectinvärde har ökat rejält, som tecken på en mer aktiv sjukdom.
Vid aktiv inflammatorisk tarmsjukdom kan calprotectinvärdet vara upp till 1000 X förhöjt jämfört med friska personer (normalvärde < 50).
Du behöver inte oroa dig för det numeriska värdet, men en stegring från 800 till 5400 indikerar att din inflammation är mer aktiv och att du kan behöva effektivare medicinsk behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, lider av Crohns och IBS sen många år tillbaka, har fått rejält ont i min mage de senaste dygnen, har diarréer och i morse var den svart, kräks dessutom minst en gång per dag, vad ska jag göra?

 Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
Du bör kontakta din gastroenterolog snarast (eller annan läkare på vårdcentralen/akutmottagningen om du inte har någon fast kontakt på någon mag-tarmmottagning). 
Med tanke på dina underliggande sjukdomar och nytillkomna symptom så är det viktigt att en läkare får undersöka dig samt kontrollera blodprover mm.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Vår son är 13 år och har haft problem med sin mage sedan 2-årsåldern. Han var då lös i magen och hade avföring omkring fem gånger per dag. Man trodde då att han var laktosintolerant, och vi uteslöt mjölk ur hans kost. För ca ett år sedan fick vi besked om att man inte trodde att det var laktosintolerans längre. Problemen som sedan fortsatte, och kvarstår än idag, är kramp efter måltider, 3-4 avföringar med grötig eller rinnande konsistens per dag, under vissa perioder 6-8 gånger per dag.

Ibland har vår son smärtor i magen och är trött, ibland har han diarréer nattetid. Han upplever att han har feber, men har ingen temperaturökning, någon gång illamående. Han är också irriterad i halsen, och upplever ibland att det är svårt att svälja. Problemen kommer och går, i perioder fungerar det ganska bra, dock är han aldrig helt fri från magproblem.

Lång utredning

• November 2007: Faeces-calprotectin 1300 mg/kg. Ämnesomsättning, hTg, leverstatus och blodstatus relativt anmärkningsfritt (ej helt normalt värde på vita blodkroppar).
• December 2007: Faeces-calprotecin 90 mg/kg.
• April 2008: Gastroskopi och koloskopi utan anmärkning. Normal tillväxtkurva.
• Juni 2008: Negativa avföringsprover.
• Februari 2009: Kapselenteroskopi. Måttlig duodenit, hög jejeunit och suspekt atrofisk slemhinna i terminala ileum.
• Mars 2009: Negativt F-calprotectin.
• April 2009: Gastroskopi, ordinär duodenalslemhinna. PAD-svar negativa.

Läkaren vi varit hos har gått från frågeställningen Crohns sjukdom till att nu ha meddelat oss att vår son är frisk. Varken vi som föräldrar eller vår son tycker att han är frisk. Tror du att detta är IBS? Vad ska vi göra?

Oroliga föräldrar

Svar från gastroenterologen:

Hej
Er son har genomgått en gedigen utredning där man ej funnit hållpunkter för Crohns sjukdom. Det initialt förhöjda calprotectinvärdet i kombination med symptom var anledningen till att man gjorde en så noggrann utredning. Som jag ser det finns det nu ingen anledning att längre misstänka Crohns sjukdom.

Funktionella mag-tarmsjukdomar såsom IBS är betydligt vanligare än Crohn och kan ibland ge förvillande lika symptom, som t.ex. buksmärta och diarréer.
Det kan mycket väl vara så att er son har IBS. Det finns mycket att göra för att minska symptomen vid IBS – livsstilsintervention, kost och symptomlindrande medicinering av olika slag.

Min rekommendation är att ni tar upp frågan med er gastroenterolog för att höra om han/hon tror att det handlar om IBS och få vidare rådgivning och ev. behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Vilka mediciner ska man undvika att ta vid Crohns sjukdom, så att man inte skadar tarmen ytterligare? Alvedon ska visst fungera men inte Ipren? Stämmer det?

Marianne

Svar från gastroenterologen:

Hej Marianne

Ipren hör till gruppen NSAID, som kan påverka slemhinnan i mag-tarmkanalen negativt. Detta är ej fallet med Paracetamol (t.ex. Alvedon), som ej har sådan påverkan på slemhinnorna.

Har man inflammatorisk tarmsjukdom som Crohn, kan tarmen bli irriterad av NSAID och ibland påverka sjukdomen negativt. Detta gäller framförallt om man medicinerar regelbundet med NSAID eller tar stora doser.

Det kan gå bra med enstaka doser NSAID trots att man har Crohns sjukdom, men man bör i sådana fall först rådgöra med sin gastroenterolog. Om Paracetamol fungerar lika bra mot den aktuella smärtan/värken bör man välja denna medicin i första hand.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag har ett skov just nu, det sitter i tunntarmen. Jag har legat på sjukhus i två veckor men kommit hem igen, mår bättre men långtifrån bra. Jag mår illa och har jätteont i magen, kan inte heller äta nåt utan att få ont och må illa. Mina Tiparol är slut, och de hjälper ändå inte längre. Jag står inte ut. Snart opererar jag ut tarmen själv, det känns så hopplöst. Vad ska jag göra? Hur kan jag må bättre? Har fått Prednisolon i hög dos.

Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
Du har således ett skov av Crohns sjukdom med inflammation i tunntarmen. Du får nu kortisonbehandling för att behandla inflammationen. Anledningen till att man får ont i magen vid skov i tunntarmen är oftast att inflammationen gör att tarmen blir trång i det inflammerade område och att det då byggs upp ett tryck i tarmen ovanför det ställe som framkallar smärtan.

Det kan ta en tid innan kortisonet har gjort att trängseln minskat så mycket att buksmärtorna minskar. Ibland räcker det inte med att behandla med kortison därför att man inte får tillräcklig antiinflammatorisk effekt. Man kan då överväga så kallad biologisk behandling där man ger antikroppar mot en av nyckelmolekylerna som ställer till med inflammationen (TNF-alfa).

En annan lösning som man ibland måste ta till för att minska symptomen är helt enkelt att man opererar bort den del av tunntarmen som är inflammerad. Denna lösning väljer man oftast först när den medicinska behandlingen inte fungerar.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Har läst om en metod mot Crohns (i Stockholm), där man renar blodet från sjuka vita blodkroppar. Hur långt fram är denna forskning? Är det nåt man skulle kunna få hjälp med, eller är det bara på forskningsstadiet?

Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
Din fråga handlar om så kallad "Aferes", där man med hjälp av ett dialysliknande system filtrerar bort "aktiverade" vita blodkroppar som antas ha betydelse för en pågående inflammation. Denna behandling finns att tillgå på vissa sjukhus (t.ex. Södersjukhuset i Stockholm).

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Vilka preventivmedel kan man använda om man har Crohns? Jag undrar om minipiller eller hormonspiral (Levonova) är okej?

Christina

Svar från gastroenterologen:

Hej Christina
Om man har inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohn) med symptom som täta tarmtömningar och lös avföring, kan det betyda att man har en snabb tarmpassage. Detta kan leda till en försämrad absorption av vissa läkemedel. Har man sådana symptom och tar p-piller kan det således finnas risk för oönskad graviditet.
En hormonspiral är i en sådan situation ett säkrare preventivmedel. Har man ett normalt avföringsmönster och en välbehandlad Crohn är p-piller ett tänkbart alternativ. Jag tycker att du ska diskutera saken med din gynekolog och ev. också stämma av med din gastroenterolog.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hur lär man sig att leva med Crohns? Jag har det senaste året haft tre skov och behandlats med kortison. Har ett skov just nu och tycker det är jättejobbigt. Framför allt har jag ont i magen, min inflammation sitter i tunntarmen. Hur kan jag bäst ta hand om min Crohn? Är trött och har både B12-brist och järnbrist. Fick järndropp och B12-injektioner på sjukhuset och äter nu B12-tabletter. Jag har även IBS, äter Papaverin mot kramp, tre tabletter vid behov, men de fungerar inte speciellt bra. Har tidigare haft Tiparol, men de är slut.
Tycker du att jag ska försöka få tag på Tiparol hos läkaren, eller någon annan smärtbehandling? Det var en läkare som sa till mig att när jag får så ont ska jag inte ta Tiparol utan bara äta flytande kost. Vad tycker du? Tack för en superbra sajt!

Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
Att lära sig att leva med en kronisk sjukdom är alltid svårt. Många gastromottagningar på de större sjukhusen har så kallade "IBD-skolor" där patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, t.ex. ulcerös kolit och Crohns sjukdom, i grupp får utbildning i olika aspekter av sjukdomen.
Det kan också vara bra att ta kontakt med Riksförbundet för mag- och tarmsjuka (www.magotarm.se) som också har en hel del fortbildning och information till patienter med IBD.

Jag känner ju inte till ditt fall i detalj, men du berättar att du ofta har skov som kräver kortisonkurer. Det kanske kan vara av värde för dig att diskutera annan typ av behandling, t.ex. immunomodulerande läkemedel (t.ex. azatioprin) eller biologisk behandling med din ansvariga gastroenterolog.
Målet med dagens behandling är att sikta på en så effektiv behandling av inflammationen att man får så få skov som möjligt och även minimerar kortisonanvändandet.

Om man förutom Crohn har IBS är det förstås viktigt att man förstår vilket av tillstånden som ger upphov till de symptom som besvärar. Om t.ex. Crohn är välbehandlad och ingen inflammation kan ses, så är det i stället behandling mot IBS-symptomen som bör ges.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Jag läste för någon månad sedan att D-vitamin kan skydda mot Crohns sjukdom. Kan man använda det istället för mediciner, eller kan det vara bra att använda D-vitamin tillsammans med medicin? Jag trivs inte med att veta att medicinen jag har kan påverka bukspottkörteln, att man kan få lymfom och diverse hudsjukdomar eller cancer. Önskar innerligt att det fanns något annat som är bra för kroppen att ta.

En fundersam Cerina

Svar från gastroenterologen:

Hej Cerina
En studie från Canada har nyligen visat att D-vitaminbrist kan ge upphov till ett "förändrat svar" på stimuli från bakterier i tarmen. Man tänker sig att detta förändrade svar sedan ger upphov till en "felreaktion" i tarmen som i sin tur orsakar inflammationen vid Crohns sjukdom.

Det är för tidigt att säga om denna upptäckt kan spela en roll i behandlingen av redan etablerad Crohns sjukdom, eller om man kan tänka sig att "förebygga" Crohns sjukdom genom att ge D-vitamin till t.ex. barn till crohnsjuka föräldrar (som ju löper ökad risk för att utveckla sjukdomen). Upptäckten är således mycket intressant, men D-vitamin kan i dagsläget inte ersätta annan behandling vid Crohns sjukdom.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag fick problem med magen när jag var 27 år gammal. Hade lite småproblem till och från under uppväxten, men ingen blodig bestående diarré. Fick lös avföring och blodinblandning när jag var 27 år, och mycket gaser. Gick igenom diverse undersökningar men fick inget klart besked om diagnos. Tog några biopsier som pekade på Crohns enligt patologen, men läkaren var tveksam. Jag fick problemen när jag var utsatt för mycket stress och har alltid skyllt på detta innan.

På koloskopin var ileum inflammerad. Jag blev behandlad med Prednisolon och Pentasa i åtta veckor och sedan var allt ok. Symptomen klingade av snabbt när jag satte igång med behandling. Nu är jag 36 år och har fått tillbaka symptomen - återigen efter en period av stress. Jag fick tag på Prednisolon-tabletter och tog dessa över sommaren. Symptomen tog lite längre tid på sig att försvinna, men efter en månad kändes allt ok.

Jag trappade ner lite försiktigt precis som tidigare, men nu en månad efter avslutad behandling har symptomen kommit tillbaka igen. Har dessutom fått lite ont i båda höfterna, båda axlarna, höger handled, och fingerleder. Har jag Crohns sjukdom?

Skall jag röra mig trots värken i lederna? Jag har ett arbete som är fysiskt och är i behov av att använda mina händer. Finns det risk för att jag också är reumatiker?

Björn

Svar från gastroenterologen:

Hej Björn
Din berättelse inger en stor misstanke om Crohns sjukdom. Jag tycker att du ska ta kontakt med din vårdcentral, berätta din historia och beskriva dina symptom. Sannolikt kommer man då att remittera dig till en gastroenterolog. Du kommer säkert att få göra en koloskopi med frågeställningen Crohns sjukdom. Om misstanken verifieras kan man då sätta in lämplig behandling.

Det är ganska vanligt med ledsymptom när man har inflammatorisk tarmsjukdom, så jag tror att dina ledsymptom hänger ihop med symptomen från tarmen. Om du får behandling för ev. Crohns sjukdom är det stor sannolikhet att dina ledsymptom minskar när inflammationen i tarmen avtar.

Mitt råd blir således att du ska ta kontakt med din läkare så snart som möjligt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolg
 

Hej, jag har en tarmsjukdom som heter kollagen kolit, äter kortisontabletter för den sedan ett år tillbaka. Kortisontabletterna heter Entocort, jag äter även Minifom, och Citodon mot smärtan. Jag har ofta magsmärtor och diarréer och vet inte vad jag kan äta eller inte äta.

Jag är snart uppe sju stycken läkare, börjar bli ganska trött på att byta läkare hela tiden. Vad kan jag göra för att få en och samma läkare hela tiden så att jag slipper byta. Jag tycker inte att jag får den hjälp jag verkligen behöver.

Ulrika

Svar från gastroenterologen:

Hej Ulrika
Att ha en fast läkarkontakt är mycket viktigt. Förutsättningarna för att kunna erbjuda detta varierar tyvärr starkt mellan olika sjukhus och olika delar av landet.
Du bör prata med sköterskan på mottagningen och berätta om din situation och önskan om att få träffa samma läkare vid besöken. Om detta inte går att ordna kanske du kan få remiss till en annan mottagning där man kan erbjuda en stadig läkarkontakt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag lider av Crohns sedan många år tillbaka. Har ont i min rygg och får lätt ögoninflammationer. Har detta med Crohns att göra? Jag har hört att ögon och leder kan bli drabbade när man har Crohns.

Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
Om man har Crohns sjukdom finns ökad risk för besvär från leder i form av så kallad reaktiv artrit (en inflammatorisk retning i leden som hör samman med tarminflammationen). Det finns också ökad risk för viss typ av ögoninflammation.
Man kan förstås också, som alla andra, ha problem med leder och ögon av andra skäl. Jag tycker att du ska ta upp frågan med din doktor så får du säkert svar på om det finns något samband i ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Efter kortisonbehandling och långvarig närings- och vätskebrist fick min son en stroke för ett år sen. Han har Crohn´s och har nu börjat med biologisk behandling. Läste att en av de sällsynta biverkningarna var just stroke - har han större risk att drabbas av det igen, p.g.a. sin tidigare stroke?

Annika

Svar från gastroenterologen:

Hej Annika
Biologiska läkemedel är en mycket potent behandling, som oftast har en god effekt vid Crohns sjukdom. Det finns många biverkningar beskrivna, eftersom man har haft mycket stora krav på kartläggningen före och efter marknadsföringen av dessa preparat.

De flesta biverkningar är väldigt sällsynta, men ibland allvarliga. När det gäller denna typ av biverkningar så måste man i varje enskilt fall noga överväga nyttan med behandlingen mot eventuella risker i det aktuella fallet.

När det gäller ev. ökad risk för stroke så kan det vara av värde att ansvarig gastroenterolog diskuterar med den ansvarige neurologen/strokespecialisten för att göra en bra riskvärdering just vad gäller din sons behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hur påverkas tarmen när man slutar att röka om man har kollagen kolit?

Ulrika

Svar från gastroenterologen:

Hej Ulrika
När det gäller rökning (och inflammatorisk tarmsjukdom) finns det en del att säga:
1. Crohns sjukdom är vanligare hos rökare och kan ofta förbättras avsevärt om man slutar röka.
2. Ulcerös kolit kan ibland utlösas av rökstopp men för det mesta finns inte detta samband.
3. När det gäller mikroskopisk kolit (kollagen kolit och lymfocytär kolit) finns inget klarlagt samband med rökning.
4. Att sluta röka är ALLTID en god idé, då rökning är en stor riskfaktor för många andra sjukdomar (t.ex. hjärt/kärlsjukdomar, tumörsjukdomar och lungsjukdomar).

Jag tror alltså inte att man behöver oroa sig för negativa effekter på tarmen vid rökstopp om man har kollagen kolit!

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Min nu snart 20-årige son, har haft svåra magsmärtor, diarré, och måste gå på toaletten 20-30 gånger dagligen. Ungefär samtidigt fick han panikångest och depression. Han fick Cipralex som 11-åring. Han har missat så gott som all skolgång sedan årskurs 5. Han var en glad, mycket skarpsynt, lättlärd och social kille. Han har gjort så många undersökningar i hela tarmkanalen så jag har nästan tappat räkningen. Han har tillbringat det mesta av sin tonårstid framför datorn på pojkrummet. Har han haft kortare jobb, eller som nu många läkarbesök, har hela hans kraft gått åt att förbereda magen och sig själv att inte "skita på sig”. Han har fått en generaliserad ångest, och i bland mycket starka depressioner med mycket självmordstankar. Jag är ständigt beredd (om man nu kan vara det) på att få ett besked om att min son, som jag älskar över allt på jorden, inte har orkat mer, utan tagit sitt liv.

Jag har själv svår panikångest som blivit generaliserad ångest sedan 1986, jag var då 23 år. Men jag har ingen depression. Att min son kan prata med mig om ångesten har varit en liten tröst. Jag försöker göra allt för att peppa honom när självmordstankarna har kommit. Att det vänder, det gör det alltid. Att han har ett litet kort ögonblick av liv nu och kommer att vara död i en evighet, tids nog. Det har hjälpt lite. Men en känslig, intelligent, empatisk och väldigt omtyckt och respekterad ung man (allt han genomgått har gjort honom mognare än de flesta av hans kompisar), som gråter öppet för läkare, terapeuter, vänner, och under hela tonårsperioden till sängs, för att kunna somna.

Det som har ökat hans ångest och depression, och som han själv och jag tror, är magsjukdomen. Det måste finnas ett sätt att få reda på vad det är, och kunna bota eller lindra tarmsjukdomen. Han har själv kommit med idén att ha påse på magen. Men olika läkare och brist på expertis har gjort att han inte kommer någon vart. Han har fått diagnosen IBS. Men jag tycker inte det stämmer. Då skulle det ha lindrats lite av det han provat mot det.

Jag har läst lite om Crohns sjukdom. Den verkar ha många ansikten. Kan det här vara någon form av Crohns sjukdom? Flera av hans fysiska hinder och handikapp, som: liten, mager, trötthet, och oförmåga med tarm och matsmältning, otroliga smärtattacker, tycker jag stämmer in. Hur får han bäst HJÄLP? Ingen av de personer vi lärt känna med IBS som diagnos, har så här komplicerade problem.

Jag ber för min sons räkning, plus för alla oss som älskar honom, att jag kan få ett råd var jag ska kunna vända mig. Det handlar mycket om liv och död nu. Jag märker på honom att han inte orkar mycket mer nu. Jag känner mig så otroligt maktlös!

Med hopp om att det kan finnas ett råd var vi ska vända oss för experthjälp, tackar jag för mig och hoppas på ett svar!

Med vänliga hälsningar
Kenneth

Svar från gastroenterologen:

Hej Kenneth
Jag blir verkligen ledsen över att höra om din sons situation. Det verkar som om han genom åren genomgått extensiva mag-tarmutredningar, vilket gör att jag inte tror att det rör sig om Crohns sjukdom. När man lider av IBS beror symptomen på ökad känslighet och störd funktion i mag-tarmkanalen. Alla utredningar som görs visar då normalt resultat trots ibland svåra symptom.

Graden av symptom och påverkan på livet varierar mycket mellan olika individer med IBS. Det finns de som har mycket svåra och handikappande symptom. Det är dessutom vanligt med ångest och depression vid svår IBS.

För att komma vidare rekommenderar jag att ni vänder er till en gastromottagning som är specialister på att behandla denna typ av sjukdom. Man kan börja med att uppsöka sin familjeläkare och be om en remiss till något större sjukhus i närområdet. Om ej hjälp finns att få där kan man ibland bli skickad vidare till något av landets universitetssjukhus, där det finns läkare som är specialiserade på IBS.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag lider av Crohns sen många år tillbaka. Det senaste skovet sitter i tunntarmen, och jag har börjat få jätteont i rumpan, har detta på Crohns att göra?

Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
Om man har Crohns sjukdom och får besvär med smärta runt ändtarmsöppningen så är det viktigt att man tar kontakt med sin gastroenterolog. Det förekommer att man vid Crohns sjukdom får bölder och fistlar runt ändtarmsöppningen som ger sådana besvär som du beskriver. Detta bör diagnostiseras och behandlas så snart som möjligt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hur länge kan man ta Entocorttabletter, och hur ska man ta dem när man har kollagen kolit?

Ulrika

Svar från gastroenterologen:

Hej Ulrika
Entocort är ett kortisonpreparat som används vid olika typer av inflammation i tarmen (t.ex. kollagen kolit). Man brukar börja med 3 tabletter om dagen och så småningom trappa ner till 2 och senare till 1 per dag (förutsatt att symptomen ej förvärras vid nedtrappningen).

Dosen 1 tabl/dag brukar man fortsätta med i ca 3 månader och sedan göra ett utsättningsförsök. Om symptomen sedan ej återkommer kan man fortsätta medicinfri. Om symptomen återkommer får man börja om med behandlingen och sedan fortsätta med lägsta möjliga dos i en längre period för att sedan göra ett nytt utsättningsförsök.

Hos en del patienter återkommer symptomen trots upprepade utsättningsförsök, och behandlingen kan behöva fortsätta under lång tid. Det är då viktigt att man medicinerar med minsta möjliga dos (ibland så lite som 1 tablett varannan dag). Vid lång tids kortisonbehandling är det också viktigt att man får extra kalk och D-vitamin för att minska risken för urkalkning av skelettet.

Vid behov av lång tids medicinering kan man också överväga att ge annan behandling än kortison (t.ex. immunomodulerande medel som azatioprin).

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Hej. Jag har haft Crohns i 34 år, är opererad två gånger, mår bra utan medicin, förutom B12 och hälsopreparatet Litomove. Nu har jag tänkt göra en ögonoperation (RLE) och undrar om min Crohn skulle kunna riskera att jag får ögoninflammation lättare än andra, har aldrig haft ögoninflammation tidigare. Vill bara höra för att försäkra mig om att jag inte är någon högriskperson för denna typ av operation p.g.a. min Crohn. Hoppas på svar inom kort.

Lotta

Svar från gastroenterologen:

Hej Lotta
Det finns en viss risk för bindhinneinflammation i ögonen om man har Crohn, men detta drabbar bara ett fåtal av alla Crohnsjuka. Då du ej tidigare har haft problem med ögonen så tror jag inte att du löper större risk för detta vid din operation. Jag vill dock rekommendera dig att ta upp frågan med din ögonkirurg före ingreppet.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Kan en inflammation blossa upp på nytt, fast man äter Entocort? Just nu äter jag två Entocort-tabletter om dagen och har 2-3 diarréer om dagen. Jag mår väldigt illa och har kraftiga magsmärtor.

Ulrika

Svar från gastroenterologen:

Hej Ulrika
Om man har Entocort-behandling vid mikroskopisk kolit så kan inflammationen ibland blossa upp igen när man börjar trappa ner dosen från t.ex. 3 till 2 tabletter. Det är då viktigt att man stämmer av med sin behandlande läkare som får ta ställning till ny dosjustering.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Hej, jag har haft Crohns i ungefär ett år, får just nu biologisk behandling. Mår bra och har mått bra i ungefär fyra månader. Nyfiken på att kontakta en biopat och få hjälp med ev. vitamin/mineralbrist, då ett alternativ till min medicin på sikt vore bra. Är detta att rekommendera? Är det något man bör tänka på?

Ulrik

Svar från gastroenterologen: 

Hej Ulrik
Biopati hör till den naturmedicinska sfären och beskrivs handla om att man "med hjälp av naturliga medel stöder kroppens läkande funktioner". Det finns mig veterligen inget vetenskapligt stöd för biopati som behandlingsform vid Crohns sjukdom. Om du ändå vill överväga sådan behandling så tycker jag att du först ska diskutera saken med din gastroenterolog.
 
Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Är gravid i vecka 22, och sedan fyra veckor tillbaka har jag haft lös avföring och diarré 1-2 gånger per dag. Ej blod i avföringen och inga andra symptom som ont i magen eller buksmärtor. Har lämnat avföringsprov som visade positivt på inflammatorisk tarmsjukdom. Remiss är skickad. Betyder detta till 100 procent att jag har inflammatorisk tarmsjukdom? Kan detta också i sin tur betyda att jag eventuellt har cancer? Man tog också prover på infektion, men ingen infektion påvisades.

Diren

Svar från gastroenterologen:

Hej Diren
Det avföringsprov som du lämnat är troligen en analys som heter fekalt calprotectin. Detta prov används när man kan misstänka inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Vid höga värden är provet ganska specifikt för att påvisa IBD. Lätt förhöjda värden är mer svårtolkade och behöver nödvändigtvis inte betyda att man fått IBD.

För att säkert konstatera om det föreligger IBD så brukar man göra en endoskopisk undersökning av tjocktarmen. Om inflammation ses vid sådan undersökning kan diagnosen bekräftas. Det är således bra att du fått remiss till specialist som gör denna bedömning.

Vad gäller tumörer i tarmen så drabbar detta främst äldre människor och ger oftast symptom i form av blod i avföringen, så jag tror att risken för sådan sjukdom är mycket liten i ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej jag är 16 år, ska fylla 17 i december. Jag fick Crohn för två år sen, det började med ett skov. Jag äter tre olika mediciner, inklusive kortison, men jag har fortfarande magont. Ungefär en gång i månaden kräks jag. Jag undrar nu om jag ska börja med TNF-hämmare i stället. Min läkare har inte sagt något om det, men jag har så ont, och det blir jobbigt att gå ut, och jag har just börjat på ett gymnasium som ligger en mil hemifrån, så jag måste åka buss. Det är jobbigt när jag väntar på bussen. Tycker du att jag ska ta TNF-hämmare?

Mattias

Svar från gastroenterologen:

Hej Mattias
Målet för modern behandling av Crohns sjukdom är att den aktiva inflammationen ska behandlas bort, och att man ska ha så lite symptom som möjligt. Det är individuellt vilken behandling som måste ges för att uppnå dessa mål. Så kallade TNF-hämmare är en mycket potent behandling vid Crohns sjukdom och ska definitivt övervägas om det finns kvarstående inflammation som ger symptom trots att annan behandling givits. Innan sådan behandlig påbörjas måste man först bedöma om det finns kvarvarande aktiv inflammation som behöver bättre behandling.

Jag tycker att du ska ta upp frågan med din gastroenterolog och vara noga med att beskriva dina symptom för honom/henne.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej!! Ser att det är många som ställer frågor angående Crohn och graviditet. Jag har tagit upp frågan med min läkare för längesen. Äter två sorters mediciner och har själv läst i Fass att den ena av dem ökar risken för fosterskador m.m. Vad jag minns sa min läkare att jag inte behöver samråda med honom före en eventuell graviditet. Brukar man fortsätta med behandling vid graviditet? Är crohnmedicinerna farliga för fostret? Måste veta, för någon gång vill man bli gravid. Hur brukar andra kvinnor med Crohns må under graviditet, och efter förlossning?

Natalie

Svar från gastroenterologen:

Hej Natalie
Generellt kan man säga att många mediciner under graviditet ska ges med försiktighet och efter särskilt övervägande. Om man har en stabil medicinering med azatioprin p.g.a inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och är välmående, så brukar man fortsätta med medicineringen under graviditeten.

Att få ett skov under graviditeten utgör en mycket större risk för fostret än fortsatt medicinering under graviditeten. När det gäller kortison (t.ex. Entocort) kan sådan medicin också ges under graviditeten om man bedömer att det finns risk för att inflammationen annars blossar upp. Det finns en hel del studier i ämnet som stöder ovanstående resonemang. Risken för påverkan av fostret bedöms som låg.

Jag brukar uppmana mina IBD-patienter att kontakta mig när de planerar en graviditet. Det kan finnas frågor att diskutera, och mödrahälsovården vill ibland ha kontakt med ansvarig gastroenterolog.

De flesta kvinnor med IBD mår bra under graviditeten, men det förekommer förstås skov även under graviditet. Vad gäller förlossning så får man ibland ta hänsyn till om det tidigare är några stora kirurgiska ingrepp gjorda, annars brukar vanlig vaginal förlossning fungera bra.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Jag har lite funderingar på det här med ärftligheten kring Crohn sjukdom. Min man och jag har fått besked om att båda våra döttrar bär på den här särskilda genen, HLA B27. Den yngsta tjejen är 8 år och sjuk. Hon har tarminflammation, ledbesvär, kronisk ögoninflammation och astma. Den andra tjejen, som är 12 år, har problem med magen och är nu under utredning.

Nu till frågan: om båda föräldrarna bär på genen, är risken då större för barnet att utveckla en autoimmun sjukdom än om bara en av föräldrarna är bärare av genen?

Camilla

Svar från gastroenterologen:

Hej Camilla
Att vara positiv för HLA B27 innebär inte att man säkert får en inflammatorisk sjukdom (leder, ögon, tarm). De flesta som är positiva för HLA B27 får inte någon inflammatorisk sjukdom. Om man i stället vänder på resonemanget och utgår från de som redan har en sjukdom eller symptom på vissa sjukdomar (t.ex. Bechtrew, vissa artriter eller bindhinneinflammation i ögat) så har de flesta ett positivt prov för HLA B27. Det krävs också andra faktorer för att sjukdom ska bryta ut. Dessa faktorer är ofullständigt kända.

Man ärver ju två uppsättningar av alla gener (en från far och en från mor). Jag har sökt i litteraturen och pratat med en kollega som är reumatolog, det jag får fram är att det räcker med en HLA B27-positiv genuppsättning för att ge ökad risk för sjukdom. Således bör inte risken öka om man får HLA B27-positiva gener från båda föräldrarna.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Har haft Crohn i ungefär 30 år, men har inget skov just nu. Alla prover är ok. Men jag mår inte bra, jag har ständiga blödningar från ändtarmen, sprickor och en oerhörd smärta från ändtarmen. Allmän sjukdomskänsla, febertoppar, värk i hela kroppen tillhör vardagen, men framför allt i nedre ryggslutet och bäckenet (ungefär som rejäl foglossning). Men enligt min doktor så visar inte proverna på någonting, koloskopin var ok. Det som syntes var en liten spricka i ändtarmen, men den kunde absolut inte orsaka några stora problem. Varför mår jag så dåligt då?

Camilla

Svar från gastroenterologen:

Hej Camilla
Med de symptom som du beskriver är det viktigt att man utesluter fistlar (gångbildningar) och abscesser (varansamlingar) i vävnaden runt ändtarmen. Det finns ökad risk för dessa åkommor om man har Crohns sjukdom.

Normala prover och normal koloskopi utesluter inte dessa diagnoser helt. Man kan få mer information om man gör ultraljud av analkanalen via ändtarmen, eller för en magnetkamera (MRT) över samma område.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Kan man snusa om man har Crohns sjukdom? Om inte, varför? Tacksam för svar!

Lisa

Svar från gastroenterologen:

Hej Lisa
Det finns starka samband mellan en debut/försämring/mer svårbehandlad inflammation vid Crohns sjukdom om man samtidigt röker. Därför rekommenderar vi alltid patienter med Crohn att inte röka.

När det gäller snusning så har en studie visat att enbart snusning till skillnad mot rökning inte ökar risken att få Crohns sjukdom.Samtidig rökning och snusning ökade dock risken att få Crohns sjukdom mer än enbart rökning.

Det är däremot inte studerat om snusning försämrar Crohns sjukdom om man redan är sjuk.
Då det handlar om tobak i båda fallen så kan man misstänka att det finns en negativ effekt på inflammationen om man redan har Crohns sjukdom och snusar, men detta samband är således inte vetenskapligt bevisat

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag har haft Crohns sedan år 2000 och är nu 51 år. Har prövat alla typer av mediciner, och har nu börjat med en ny sort, eftersom jag tidigare enligt läkarna fick biverkningar i form av känselbortfall i vänster sida. Det kändes som tandläkarbedövning. Jag har också upplevt biverkningar i form av ansiktsödem, sår på läpparna, tryck i skallen och lite förhöjt blodtryck. Var på akuten, men läkarna trodde inte att det var något neurologiskt. Jag är tyvärr rökare, hur illa är det för min tarm?

Jeanette

Svar från gastroenterologen:

Hej Jeanette
Ibland tar det lång tid att hitta en behandling som passar för en viss person. Man måste ta hänsyn till såväl eftersträvad effekt på sjukdomen som biverkningar.
Ibland byter man medicin när patienten har fått vissa typer av biverkningar.
Rökning kan ha en starkt negativ effekt på Crohns sjukdom. Om man slutar röka finns goda chanser att sjukdomen blir mindre besvärlig.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag har tidigare skrivit till er men har ytterligare frågor. Jag är gravid i vecka 22, och de senaste 4-5 veckorna har jag haft lös och vattnig avföring, dock ej diarré. Jag har gått på toaletten 1-2 gånger per dag, men för det mesta bara en gång. Har varit hos läkaren och lämnat avföringsprov som visade något högt värde på inflammatorisk tarmsjukdom, dock ej högt enligt läkaren. Jag har fått remiss för koloskopi.
Kan avföringsprovet vara missvisande när man är gravid? Kan man göra koloskopi när man är gravid?
Jag är också bekymrad för att jag inte alls har alla de symptom som man har från Crohns sjukdom, inte ens riktig diarré. Ibland är avföringen helt normal, och ibland som sagt lös/mjuk. Och jag går aldrig mer än 1-2 gånger på toaletten per dag, absolut inte på natten. Inga andra symptom. Kan jag ändå ha denna sjukdom utan att ha symptomen? Eller spökar graviditeten i bakgrunden? Brukar man göra koloskopi utan att ha höga värden egentligen?

Diren
 

Svar från gastroenterologen:

Hej Diren
Det avföringsprov som du lämnat är troligen en analys som heter fekalt calprotectin. Detta prov används när man kan misstänka inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Vid höga värden är provet ganska specifikt för att påvisa IBD. Lätt förhöjda värden är mer svårtolkade och behöver nödvändigtvis inte betyda att man fått IBD.
För att säkert konstatera om det föreligger IBD så brukar man göra en endoskopisk undersökning av tjocktarmen. Om inflammation ses vid sådan undersökning kan diagnosen bekräftas. Det är således bra att du fått remiss till specialist som gör denna bedömning.
Vad gäller tumörer i tarmen så drabbar dessa främst äldre människor, och ger oftast symptom i form av blod i avföringen, så jag tror att risken för sådan sjukdom är mycket liten i ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Följdfråga från Diren:

Hej igen!

Nu har jag fått veta att mitt IBD låg på 200, och specialisterna har skickat remissen tillbaka och sagt att detta tyder inte på att jag har inflammatorisk tarmsjukdom, utan värdena måste ligga på över 1000 för att man skall misstänka något. Vad säger du, stämmer detta? Borde man ändå inte göra en koloskopi?

Eftersom jag är gravid undrar jag om jag har detta värde på grund av graviditeten, att det är den som har ställt till det med resultatet (eftersom allt i kroppen blir upp och ner när man är gravid).

Tycker du att jag skall lämna nytt avföringsprov efter min graviditet?
 

Diren
 

Svar från gastroenterologen:

Hej Diren
Om calprotectinvärdet endast är lätt förhöjt talar det inte lika starkt för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). För att komma vidare i diagnostiken brukar man göra en koloskopi. Om man är gravid gör man endast koloskopi om starka skäl finns, och ibland nöjer man sig då med att göra en mindre endoskopisk undersökning av ändtarm och nedre delen av tjocktarmen (sigmoideiskopi).
Man kan, om denna undersökning utfaller normalt och patienten mår ganska bra, komplettera med koloskopi efter graviditeten. När man är gravid påverkas kroppen på många sätt, även tarmens funktion kan påverkas, så att man får lösare eller hårdare avföring. En del provresultat kan också påverkas. Det kan inte uteslutas att ett lätt förhöjt calprotectinvärde kan bero på graviditeten, men jag känner ej till om detta samband är vetenskapligt studerat.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Hej. Jag fick diagnosen Crohn i somras och äter Entocort. Började med tre kapslar om dagen, men är nu nere på en om dagen. Besvären har nästan helt försvunnit, men jag är väldigt trött och orkeslös. Mina B12-värden är bra, och det är endast omkring 6 cm av övre tunntarmen som är inflammerad.
Min fråga är om det är inflammationen i sig som är "jobbig" för kroppen? Kommer jag att vara inflammerad hela tiden, eller försvinner inflammationen mellan skoven?

 Seth

Svar från gastroenterologen:

Hej Seth
Det låter bra att du mår bättre efter att du börjat med behandlingen. Trötthet vid inflammatorisk tarmsjukdom är vanligt. Ibland kan det bero på brist på t.ex. järn eller olika B-vitaminer. Man bör därför kontrollera prover för att hitta ev. sådana brister, och vid behov ge behandling för att normalisera värdena.
Aktiv inflammation kan också i sig ge trötthet. Man bör, om så är fallet (att det finns aktiv inflammation trots behandling), försöka optimera behandlingen så att inflammationen läker ut.
Målet är således att hitta en behandling där den inflammatoriskt påverkade slemhinnan läker ut och man får så få skov som möjligt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag är 21 år och har varit diagnostierad med Crohns sjukdom i ungefär fem år. Idag är jag relativt bra i min sjukdom. Jag har även diagnoserad IBS, där jag främst har problem med kramper och uppblåsthet. För detta får jag tre olika mediciner.
Jag har även B12- och folsyrabrist som jag får tabletter för, Behepan och Folacin, och jag har idag bra värden igen. Då och då är det fortfarande dagar då jag känner en enorm trötthet, rent sjukligt. Jag undrar nu om det går bra att använda naturläkemedlet "Chi san" mot tröttheten? På bipacksedeln står det att de inte testat effekten av samtida intag med mediciner. Tack på förhand och för en bra sida!
Elin

Svar från gastroenterologen:
Hej Elin
Chi San är ett växtbaserat naturläkemedel och består av ett antal olika ingredienser. Indikationen är trötthet/energilöshet. Vissa örtbaserade naturläkemedel kan trots att de är ofarliga i sig ge upphov till interaktioner med andra läkemedel, ibland med allvarliga konsekvenser. Då du medicinerar med ett immunomodulerande läkemedel så råder jag dig att undvika naturläkemedel av denna typ. Det kan inte uteslutas att metabolismen (nedbrytningen) av läkemedlet kan påverkas och att sidoeffekter då kan uppträda.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Svar från dietisten:
Hej Elin!
Tack för ditt mail.
Om din trötthet hänger ihop med dina kostvanor är svårt att säga utan att
veta mer om hur du äter. Be din dietist gå igenom dina matvanor ordentligt,
kanske det är så att du får i dig för lite av energi, järn eller något annat
näringsämne, eller att du behöver fördela maten bättre över dagen.
Såhär års är det många som blir trötta för att det är mörkare ute och vi får
för lite solljus. Detta påverkar sömnmönster och vakenhet. Se gärna till att
komma ut på en promenad på morgonen eller lunchen, så att du väcker kroppen
och motarbetar sömnhormonerna.
När det gäller IBS är det bra att ha ett jämnt fiberintag, alltså äta lagom
mycket fibrer fördelade över dagens måltider. Olika personer reagerar olika
på olika livsmedel – försök komma fram till vad just du reagerar på. Även
här kan du ta hjälp av dietisten.
Varma hösthälsningar
Kajsa Asp Jonson, leg. dietist

Hej! Har fått diagnosen IBS och lider av diarréer. För det mesta gör jag 6-8 toabesök om dagen, har fått bulkmedel, men det hjälper inte så mycket. De många toabesöken kvarstår, kanske med lite mer grötig konsistens.

Har ont på höger sida och känner en knöl stor som ett äpple. Undrar ibland om det är rätt diagnos jag fått. Jobbar som bussförare, och det är en mardröm varje dag för mig att gå till jobbet, för vi har körpass på 4 till 6 timmar utan tillgång till toalett. Det händer ofta att jag stannar på vägen, med passagerare i bussen, och springer in i skogen, annars är det ”kört”. Finns det verkligen ingen medicin som hjälper mot denna sjukdom? Fixar inte detta längre. Vänligen

Ivo

Svar från gastroenterologen:
Hej Ivo
Jag förstår att dina symptom verkligen påverkar din vardag negativt. Diagnosen diarrédominerad IBS ställer man på basen av typiska symptom (buksmärta och diarréer) då annan sjukdom som kan ge liknande symptom kan uteslutas. Man brukar därför ta en del enklare blodprover, men också göra en koloskopi (endoskopisk undersökning av tjocktarmen) med provtagning i tarmen för mikroskopisk undersökning. Om blodprov och koloskopi visar normal bild och det föreligger typiska symptom kan IBS-diagnosen ställas.

Vad gäller behandling så finns det ingen botande behandling för IBS, men mycket kan göras för att behandla symptomen. Jag förstår att det är diarréerna som besvärar dig mest. Bulkmedel brukar inte vara en speciellt bra behandling om man har mycket diarrébesvär. Det finns dock flera andra bra alternativa behandlingar.
Jag tycker att du ska kontakta din läkare igen för att diskutera annan behandling. Exempel på behandling för diarré kan vara Loperamid eller gallsaltsbindare (Questran eller Lestid).
Med tanke på din symptombild så tycker jag att koloskopi ska övervägas om du inte redan genomgått sådan undersökning.

Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors, gastroenterolog

Hej! Jag fick min diagnos på Crohns 2002. Jag är nu 30 år, och min sambo och jag diskuterar om att skaffa barn om något år. I dagsläget går jag på 150 mg immunomodulerande läkemedel om dagen. Jag vet att det inte är bra under graviditeten för barnet. Jag är nyfiken på vad ni rekommenderar för behandlingar under graviditeten, och under amning. Jag kommer självklart att kontakta min läkare. Men nu forskar jag efter alternativ som jag sedan kan diskutera med min läkare.
Gabby

Svar från gastroenterologen:
Hej Gabby
Om du har en stabil dos av ditt läkemedel och mår bra avseende tarminflammationen så bör du fortsätta med behandlingen under graviditeten.
Det finns stor erfarenhet av medicinsk behandling under graviditet . Risken för att graviditeten ska påverkas negativt av ett skov är mycket större, och avbrytandet av en framgångsrik medicinering ökar risken för skov...
Man bör dock (precis som du planerar) alltid diskutera saken med sin läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

 Hej! En lite undran bara, jag har Crohns sedan sju år tillbaka. I samband med det fick jag problem med samlagssmärtor som sedan utvecklades till vestibulit. Har man sett något samband mellan Crohns och vestibulit? Tacksam för svar!

Cajsa

Svar från gastroenterologen:

Hej Kajsa
Vid inflammation i framför allt ändtarmen, kan det vara smärtsamt med samlag då vagina och ändtarm ligger i nära anatomisk anslutning. Sådan smärta brukar vara kopplad till att man har en pågående inflammation. Jag känner ej till någon forskning gällande kopplingen mellan Crohns sjukdom och vestibulit men kan tänka mig att man efter inflammation i ändtarmen kan utveckla en "ökad känslighet" i området trots att aktuell inflammation i tarmen ej längre föreligger.
Man vet också att det är överrepresenterat med samlagssmärta vid IBS, som är en funktionell mag-tarmsjukdom som beror på ökad känslighet i tarmen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, jag är 22 år gammal och har Chrons sjukdom. Har varit gift i sex månader och vill så gärna bli gravid, min man vill det gärna också. Kan man bli gravid medan man tar tabletter?

Sabina

Svar från gastroenterologen:

Hej Sabina
Du nämner inte vilken typ av medicinering du använder, så frågan är lite svår att svara på i detalj. För de flesta mediciner vid Crohns sjukdom gäller dock att man kan bli gravid och även fortsätta med sin medicinering under graviditeten. Det är alltid en god idé att ta upp frågan med sin behandlande läkare för en bedömning i det enskilda fallet.

med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej. Jag har Crohns sjukdom och fick diagnosen för två år sedan, jag är född 1956. Har lidit av urinvägsinfektion sedan i september och har fått olika antibiotikakurer som hjälp 4-6 dagar, sedan har jag fått en ny kur antibiotika av annan sort.
Jag har varit på gynekologisk undersökning, men inget fel hittades. Har också fått urinrör och urinblåsa undersökta nyligen, inget fel där heller. Har ont mer eller mindre hela tiden.
Nu får jag inte mer hjälp då läkaren inte vet vad felet är. Mest ont och extra känslig verkar jag vara efter en "skitränna". Vad ska jag göra? Jag står inte ut längre.

Birgitta

Svar från gastroenterologen:

Hej Birgitta
När det gäller besvär från urinvägarna så är det viktigt att skilja på:

1. Urinvägsinfektion, dvs. bakteriell infektion i urinvägarna som grund till besvären (sveda vid vattenkastning, täta trängningar och smärta över urinblåsan). Om man har urinvägsinfektion så ses det bakterieväxt vid urinprov med odling. Man brukar då bli helt bra av antibiotika. Om odlingsverifierade urinvägsinfektioner återkommer efter behandling bör man, om man samtidigt har Crohns sjukdom, utesluta fistelgång (falska gångar p.g.a. inflammation i tarmen) mellan tarm och urinblåsa. Magnetkameraröntgen är oftast den bästa metodiken för att hitta sådana fistlar.

2. Aseptisk uretrit, dvs. ett irritationstillstånd som ger liknande symptom som vid urinvägsinfektion, men där man ej kan se bakterier vid urinprov med odling.
I ditt fall bör man nog överväga vidare utredning med magnetkamera, då jag av ditt brev förstår att man har konstaterat urinvägsinfektion med bakterieväxt vid upprepade tillfällen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Hej! Jag har Crohns sedan drygt ett år tillbaka. Har haft fyra skov sen dess. Är inne i ett just nu, och det har hållit på ungefär en månad. Min fråga är: när blodet från tarmen har övergått från klarrött till brunrött, är det ett bra eller dåligt tecken?
Jag har hållit på med Prednisolon-suppar under hela skovet, vid varje sänkning av dosen har jag försämrats och fått höja upp igen. Kan blodets färg ha med medicinen att göra?

Sara
 

Svar från gastroenterologen:

Hej Sara
Om blödningen kommer från nedre delen av tjocktarmen eller från ändtarmen så brukar det vid större blödning se ut som färskt "klarrött" blod. Kommer blödningen från tarmens övre delar kan det se mörkare ut och vara mer "blandat" med avföringen.
Det är också så att om blödning från den nedre delen av tarmen avtar, och det endast finns en mindre mängd blod i avföringen, så blir det inte lika tydligt "klarrött" som vid större blödning.

Hur man ska tolka färgen på blodet beror således på hur inflammationen är utbredd i tarmen. Då du fått behandling med Prednisolon i stolpillerform så antar jag att din inflammation sitter i ändtarmen, och då borde det vara ett gott tecken att blödningen ej längre är klarröd.
Meningen med medicineringen är ju att inflammationen ska minska, och på så sätt så gör ju medicinen att det också blöder mindre. I övrigt så påverkar inte medicinen färgen på blödningen i sig.
Jag tycker att du ska stämma av med din läkare som ju känner till hur inflammationen är utbredd i just ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, jag har Crohns och är gravid i vecka 23. Jag har precis haft ett rejält skov där jag var dålig och inte kunde arbeta. Illamående, kräkningar, magvärk och fullkomligt slut. Har varit hos min läkare och fått kortison. Jag har nu läst på denna sida och förstått att skov inte alltid går fostret obemärkt förbi. Detta pratade vi inget om, min läkare och jag. Vad är det som kan hända med bebisen? Bör jag oroa mig?

Jag medicinerar inget annat än kortison, ska prova medicin efter graviditeten. Bör jag kontakta mödravården även vid skov? Känner mig inte tillräckligt informerad kring hur jag ska förhålla mig då jag är gravid, har Crohns och har skov. Tack på förhand för svar!

Nina

Svar från gastroenterologen:

Hej Nina
Om man får ett skov av Crohns sjukdom under graviditet så är det viktigt att man ger bra och effektiv behandling mot den aktiva inflammationen. Du har fått kortisonbehandling, vilket brukar vara ett snabbt och bra sätt att minska inflammationen. Faran för graviditeten är om man inte får inflammationen under kontroll.

Om du nu mår bättre igen så behöver du således inte oroa dig. Om skovet gått över så tror jag inte att ditt barn har tagit någon som helst skada.

Vid skov under graviditet så är det bra om man stämmer av med mödravården vad gäller dels hur man mår och dels vilken medicin man får. Har man återkommande skov under graviditeten så kan det också vara bra att man går på "specialistmödravården".

Det är också viktigt att man stämmer av med sin gastroenterolog så fort man har tecken till skov av sjukdomen. Man kan då om det behövs snabbt sätta in behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag är en 44-årig kvinna som för närvarande genomgår en utredning gällande misstanke om IBD, ev. Crohns. Har sedan tonåren haft påtagliga magbesvär, som visat sig i s.k. skov. Mitt järnvärde har varit lågt och jag har alltid vägt mindre än andra. Sedan i våras, efter en förmodad "svininfluensa", blev jag riktigt dålig. Mitt järnvärde låg på fyra, och de fann då blod i avföringen. Har sedan dess inte hämtat mig riktigt och har varit väldigt dålig i perioder. Feberkramper, illamående, diarréer, yrsel. Har vid ett par tillfällen legat på sjukhus, för oklar diagnos. Har haft ett värde på 440 F-calprotectin (hoppas jag stavat ok), samt vid ett tillfälle haft något förhöjd sänka i samband med feber och ev. skov.

Har fram till i dag genomgått: gastroskopi, koloskopi, datortomografi och väntar nu på en kapselendoskopi. Vid senaste datortomografin upptäcktes ett ca 5 cm långt/stort område sista delen av tunntarmen. Vid nyligen utförd koloskopi var detta borta. Läkare har fram till nu misstänkt Crohns, men börjar nu tvivla. Kan Crohns luras vid vila, då inga skov är aktiva?? Har så många frågor men så få svar.. Tacksam för några rader.
Cecilia

Svar från gastroenterologen:

Hej Cecilia
Jag förstår att man misstänker Crohns sjukdom då du beskriver symptom och utredningsresultat. När du gjorde datortomografi så sågs, som jag förstår av din beskrivning, ett inflammerat område i slutet av tunntarmen. När man sedan gjorde koloskopin så såg den sista delen av tunntarmen bra ut.
När man gör koloskopi så kommer man ofta bara ca 15 cm upp i tunntarmen (tunntarmen är i sin helhet ca 5 meter). Om inflammationen sitter lite längre upp kan den på datortomografi beskrivna inflammationen inte alltid ses vid koloskopi. Det är då bra att man gör en kapselendoskopi för att bedöma slemhinnan i hela tunntarmen. Jag tycker således att din planerade utredning låter vettig.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Replik från Cecilia:

Varmt tack för ett snabbt svar!
Har även några frågor, som jag inte riktigt förstår tidigare svar på, som jag fått
under pågående utredning.
Om mitt värde av F-calprotectin (med reservation för stavning), tidigare legat
på 440, men nu sjunkit till ca 200, innebär det att Crohns inte längre
skulle vara aktuellt? Har tidigare fått det svaret.
Vidare undrar jag om skoven påverkar dessa testresultat?

Cecilia

Svar från gastroenterologen:

Hej Cecilia
Calprotectinvärdet samvarierar med graden av inflammation. Högre värde talar för mer uttalad inflammation, och lägre värde för mindre inflammation. Calprotectinförhöjning i sig är inte bevisande för tarminflammation, men ju högre värdet är ju mer sannolikt är det att det är just tarminflammation som ligger bakom.
Normalvärdet är <50, och om man ligger på denna nivå är aktiv tarminflammation osannolik. Du pendlar mellan 400 och 200. Detta gör att fortsatt utredning bör göras i ditt fall (kapselendoskopin), men värdet i sig är ej bevisande för tarminflammation.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Min far är 84 år. Vid 60 års ålder fick han Crohns sjukdom. Under de senaste åren har han haft förstoppningar, hemorrojder (har opererats) och blödande uppkastningar. Han har en jättestor mage, som enligt läkaren trycker på lungorna, med hosta som började för ungefär två år sedan. I övrigt är han väldigt mager. Maten smakar inte, han äter lite för att han måste.

Nu är han väldigt trött, sover hela dagarna, med några få vakna timmar. Benen bär honom bara en liten stund, sedan får han yrsel och måste lägga sig. Han är klar i huvudet och frågar efter hjälp hos dokton, men han får inga svar. Han vill göra så mycket men orkar inte. Blir han däremot skjutsad till någon PRO-träff med uppträdande lever han upp. Jag känner att han håller på att dö (av undernäring?). Kan man göra något, t.ex. "påse på magen". Han är ju gammal, så han har ju inget att förlora.

Tidigare i sitt liv har han varit idrottare, har inte rökt eller druckit i hela sitt liv. Är det vanligt att benen bara ”försvinner” vid denna sjukdom?
Hälsningar från en mycket ledsen dotter.

Monika
 

Svar från gastroenterologen:

Hej Monika
Din fars situation verkar väldigt besvärlig. På din beskrivning så låter han väldigt sjuk.
Det framgår inte riktigt i ditt brev, men på din beskrivning så kan man misstänka att hans leverfunktion sviktar, och att han därför har vätska i buken som trycker uppåt lungorna. Om det finns underliggande leversvikt så brukar man bli väldigt trött och få dålig aptit. Man kan också drabbas av blodiga kräkningar och blödande hemorrojder. Detta är förstås bara en hypotetisk förklaring, då jag inte har någon närmare medicinsk information i din fars fall.
Jag tycker att ni ska be om en förklaring vad gäller sjukdomsbilden av din fars ansvariga läkare.
En stomioperation tror jag inte är lämplig eller gör att din fars tillstånd förbättras.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Jag fick i våras diagnosen Crohn. Från och med 1 april har jag ätit Pentasa, kortison, Imurel, och nu från september 2010 har jag börjat med biologisk medicinering som enda behandling.

Mina calprotectinvärden har legat på följande nivåer: februari 286, maj 865, augusti 5400. Jag tycker det är konstigt att mina inflammationsvärden stigit mer och mer ju starkare mediciner jag ätit. Jag lämnade ett nytt calprotectinprov för en vecka sedan, och enligt provsvaret så har jag helt normalt värde nu, men jag mår fortfarande jättedåligt, och magen är inte alls så mycket bättre.

Jag är väldigt illamående på morgonen/förmiddagen, och helt slut. Har fått mycket utslag/akne på kinderna och på pannan, axlarna, bröstet, det har jag haft sedan i maj. Ska jag ha det så här? Känns som att ingen tar mig och mina magproblem på allvar. Min läkare säger att aknen beror på kortisonet. Jag åt det under perioden 1 maj–30 september.

Det är nu alltså snart två månader sedan jag slutade med kortisonet.
Vidare har jag enligt min läkare en fistel. Han kollade snabbt vid senaste besöket och sa att jag skulle höra av mig om det blev besvärligt. Kan fisteln vara orsaken till att jag mår så dåligt?

Elin

Svar från gastroenterologen:

Hej Elin
Eftersom ditt calprotectinvärde har normaliserats så tror jag att den biologiska behandlingen du nu får har effekt på inflammationen. För att vidare bekräfta detta brukar man göra en ny koloskopi (om din inflammation satt så till att man såg den på tidigare koloskopiundersökning). Att man inte mår så mycket bättre symptommässigt kan ibland bero på att det trots minskad inflammation finns kvarvarande trånga partier i tarmen. Detta kan oftast ses vid ny koloskopi. Om inflammationen satt i tunntarmen kan man behöva göra en ny tunntarmsröntgen eller magnetkameraundersökning av tunntarmen.

Om det finns sådana trånga partier kan de behöva åtgärdas med operation eller ballongvidgning via koloskopi.
Akne kan utlösas av kortison och det kan ta ett tag innan dessa besvär försvinner, trots att man slutat med kortisonet.
Den vanligaste lokaliseringen för fistlar är runt ändtarmen. Symptomen brukar då framför allt vara lokala obehag, men om det finns abscesser (varansamlingar) i anslutning till fisteln, kan man också få mer allmänna symptom som feber och sjukdomskänsla.
Fistlar kan ibland vara svårbehandlade och kräva kirurgisk behandling, men biologisk behandling brukar vara en effektiv behandlingsform även mot fistlar.
Jag tycker att du ska ta upp dina frågor med din gastroenterolog för att få svar utifrån just ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag ger snart upp. Jag lider av Crohns och har IBS. Fick en åtta veckors kortisonkur och blev bättre, slutade med kortisonet för 3-4 veckor sen. Blev inlagd igen för två veckor sen. Läkaren trodde inte att det var ett nytt skov, utan symptom från min IBS. Jag har jätteont i magen och mår illa, kräks upp i stort sett allt jag äter, känner mig matt och trött, men diarréerna har minskat tack vare Dimor.
Men nu orkar jag inte mer, jag kan inte ha det så här längre.

Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
När man både lider av Crohns sjukdom och IBS så är det ibland svårt att veta vad det är som orsakar de aktuella symptomen. Symptom från Crohns sjukdom och IBS kan ibland vara snarlika.

Om din läkare bedömer att du nu inte har symptomgivande Crohn-inflammation (jag antar att man tagit blodprover, gjort koloskopi m.m.) så finns det behandling att ge även mot IBS-symptom. Du har fått Dimor som minskar diarréerna vilket är bra. Det finns också annan behandling som minskar känsligheten i mag-tarmkanalen som kan ges mot t.ex. buksmärta.

Eftersom du inte mår bra så tycker jag att du ska ta ny kontakt med din gastroenterolog för fortsatt diskussion.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Min son har Crohns sjukdom sedan fyra år. I början behandlades han med bl.a. Folacin. Den togs bort i samband med att medicineringen ändrades. Nu behandlas han med biologisk medicin och Salazopyrin. Jag har hört att vitamin B12 är en viktig del i medicineringen. Stämmer det?

Ann
 

Svar från gastroenterologen:

Hej Ann
Det är viktigt att överväga B12-tillskott vid vissa situationer om man har Crohns sjukdom. Detta gäller för patienter med Crohns sjukdom i tunntarmen, där B12 normalt absorberas. Om man t.ex. som del i behandlingen har opererat bort en del av tunntarmen bör man alltid ge B12-tillskott. Detta gäller även om man inte är opererad och blodprover visar brist/lågt värde på B12.

Om prover däremot visar normala halter av B12 behöver man inte "fylla på". Man brukar oftast kontrollera B12-prover någon gång om året för att se om brist uppstår och vid behov påbörja B12-behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag har ett syskon med en väldigt svårbehandlad Crohns sjukdom tillsammans med ulcerös kolit. Pratas det någonting bland experterna i Sverige om stamcellsforskningen som gjorts på Crohnpatienter i bl.a. Spanien? Riskfylld behandling med kemoterapi, och man vet kanske inte resultaten förrän om flera år.

Är det någon från Sverige som behandlats med detta? Eller är det rent av en "chansning" man gör när man justerar immunförsvaret så att det inte kommer ihåg varför det bryter ner sina bakterier, det kanske bara fungerar i teorin?

Resultaten från studien lät imponerande, men finns det någon diskussion i läkarsverige kring den forskningen, om att det kan vara en framtida behandlingsform, eller är den alldeles för oexakt idag, eftersom man inte behandlar själva sjukdomen, utan i princip startar om immunförsvaret? Finns det ens möjlighet att en sådan behandling blir tillgänglig i Sverige som "en sista utväg"? Det sista lät kanske väldigt negativt, försöker bara leta efter en nål i en höstack.. tack på förhand.

Niklas

Svar från gastroenterologen:

Hej Niklas
Stamcellsforskningen är väldigt intressant. Att "starta om immunförsvaret" för att behandla tillstånd där en oönskad inflammatorisk reaktion ligger till grund för sjukdomen skulle innebära en helt ny typ av behandling. Denna typ av behandling behöver förstås testas inom ramen för forskning innan den kan bli aktuell i den vanliga sjukvården. Mig veterligen bedrivs det i nuläget inget sådant projekt i Sverige, men det kommer säkert med tiden.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, jag står på immunomodulerande behandling och en biologisk behandling sedan ett antal år. Jag tycker att när jag blir infekterad, så går mina luftvägsinfektioner "aldrig" över, utan sätter sig stenhårt fast i bröstet, och jag känner mig sjuk jättelänge. Har det samband med min behandling, och vad kan jag göra?

Helena

Svar från gastroenterologen:

Hej Helena
Den behandling du får (biologisk och immunosupprimerande) ges för att minska inflammationen i tarmen, och man blir då ibland också mer känslig för infektioner. Om man uppnår en god behandlingseffekt kan man så småningom överväga att minska på medicineringen för att minska på infektionskänsligheten. Detta måste förstås bedömas av ansvarig läkare i det enskilda fallet. Jag tycker att du ska ta upp frågan med din behandlande läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag har haft Crohn sedan 1968. Den sitter i hela tarmen. Jag är opererad flera gånger och har amylodios i tarm och njure som följdsjukdom sedan 15 år. Jag medicinerar med Imurel och Prednisolon. Mitt albuminvärde i blodet ligger runt 25. Mår annars relativt bra.

I slutet på januari ska jag flyga till Phuket och stanna i två veckor. Har aldrig varit i Asien. Jag är vaccinerad mot Hepatit A och B. Funderar nu på olika medel mot turistdiarré, vaccin eller Dukoral. Jag har tagit flytande Imodium, när jag varit ute på resor i Europa. Kan ta det förebyggande vid flygturer och långa bilturer. Det har varit min räddning många gånger. Vad rekommenderar du?

Eva
 

Svar från gastroenterologen:

Hej Eva
Vid resa till Thailand rekommenderas generellt normalt grundskydd vad gäller vaccinationer samt skydd mot hepatit A. Dukoral är ett vaccin mot kolera och brukar rekommenderas vid resor till områden där kolera finns i samhället. Om man har immunosupprimerande behandling (tex Imurel/ Azatioprin) så kan skyddseffekten av vaccinet bli sämre.

Om man ska till Thailand och vistas på turistorter/storstäder (t.ex. Phuket), så är risken att drabbas av kolera obefintig. Tidigare hade Dukoral också indikationen "förebyggande av turistdiarré", men då vetenskapligt underlag saknas är denna indikation nu borttagen. Det finns dock ibland ändå skäl att överväga att ge Dukoral på denna indikation, men man bör då diskutera med en vaccinationsklinik eller infektionsklinik.

Du kan absolut använda Imodium för att "lugna ner tarmen" inför t.ex. flygresan.

Jag tror således inte att du behöver några ytterligare vaccinationer (om du har ett fullgott grundskydd i det svenska vaccinationsprogrammet). Du kan alltid ta kontakt med en vaccinationsklinik för ytterligare rådgivning/information. Du bör också ha med ett intyg gällande dina aktuella mediciner. Detta kan du få av din behandlande läkare.
Trevlig resa!

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Hej! Jag fick veta att jag har Crohns sjukdom för 2,5 år sedan och har haft skov sedan dess. Jag har ungefär sex diarréer om dagen och har vad jag kan förstå provat nästan alla läkemedel, bl.a. Pentasa, Prednisolon, Imurel, Asacol, Puri-nethol och en typ av biologisk behandling, men inget verkar hjälpa. Har provat att variera kosten mycket, men inte märkt några revolutionerande skillnader.

Jag ska nu prova en annan typ av biologisk behandling om en vecka. Min fråga till dig rör mer tips på vad jag kan göra framöver, om inte heller denna behandling hjälper. Kommer ett kirurgiskt ingrepp att lösa problemen? (Inflammationen sitter endast i tjocktarmen.)
Tacksam för tips.

Fredrik, 31 år

Svar från gastroenterologen:

Hej Fredrik
Crohns sjukdom kan ibland vara mycket svårbehandlad. Du har provat en rad olika läkemedel utan effekt. Jag tror att det är helt rätt att också prova med en annan biologisk behandling, och förhoppningsvis får man då effekt på inflammationen. Man försöker om möjligt att undvika operation vid Crohns sjukdom, men ibland måste man ta till sådan behandling för att få sjukdomen under kontroll. Om operation är nödvändig brukar man efter operationen få fortsatt medicinsk behandling (biologisk eller immunosupprimerande) för att förebygga ny inflammation.

Något annat som är värt att påpeka om man har svårbehandlad Crohns sjukdom är att man absolut ska sluta röka om man är rökare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog 

Replik från Fredrik:

Hej Per-Johan,
Tack för ditt svar, jag har ytterligare tre frågor om det blir aktuellt med operation: 

1. Varför måste man ta medicin om man opererar bort den inflammerade delen?
2. Hur stor är risken för komplikationer efter en operation, har läst om tarmvred m.m.?
3. Blir toabesöken färre efter en operation?

En annan fundering jag har: hur bra är det för kroppen att gå och vara inflammerad inombords, tar andra organ skada?

Tacksam för svar, fastän det säkert skiljer sig från fall till fall.

Fredrik

Svar från gastroenterologen:

Hej Fredrik
här kommer svar på frågorna:

1. Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom där kroppen p.g.a. en "oönskad inflammatorisk reaktion" skapar inflammation i tarmen, vilket ger upphov till sjukdomen. Inflammationen kan uppträda i hela mag-tarmkanalen men är vanligast i övergången tunntarm/tjocktarm samt i tjocktarmen. Även om man opererar bort en sjuk del av tarmen så finns det risk att inflammationen återkommer i en annan del. Därför bör inflammationsförebyggande medicinering övervägas efter operation.

2. Risken vid operation beror på många faktorer (allmäntillstånd, grad av inflammation, tidigare operationer, var inflammationen sitter, vilken typ av operation som planeras m.m.). Därför måste en riskvärdering göras i varje enskilt fall. Det finns alltid en viss risk för komplikationer vid bukkirurgi, varför man först bör överväga annan behandling. Risken i just ditt fall är således svår att bedöma för mig, då jag inte känner till ditt fall i detalj.

3. Om du genomgår en operation där den sjuka delen av tarmen avlägsnas finns goda chanser att du får mindre symptom (och färre toa-besök). Hur du kommer att fungera efter operationen är också beroende på vilket ingrepp som planeras och kan bäst besvaras av kirurgen när du får ytterligare information inför ev. operation.

4. Aktiv inflammation i tarmen ger förstås symptom från tarmen men också ofta mer allmänna symptom som trötthet och energilöshet. Även dessa symptom brukar bli bättre när man lyckas med behandlingen mot tarminflammationen.
 

Jag är 45 år och fick diagnosen Crohns när jag var 25. Jag opererades 1987, då man tog bort ca 30 cm av tunntarmen + 20 cm av tjocktarmen. Jag har haft några skov som lagt sig med hjälp av medicin. De besvär jag har nu är diarréer, men inget jag besväras av egentligen.

Förträngning på tunntarmen

Däremot började jag för 3 år sedan att lida av kväljningar. Ibland kändes det som att jag ville rapa men det övergick i kväljning. Jag sökte hjälp och fick göra en kontraströntgen av tunn- och tjocktarmen, samt en gastroskopi. Kontraströntgen visade en förträngning på tunntarmen, det var ca 5 mm om jag inte minns fel. Gastroskopin visade att jag hade mycket galla.

Läkaren var först inne på att förträngningen skulle åtgärdas, men han ångrade sig. Jag fick rådet att dricka kolsyrat vatten och äta fil eller yoghurt. Nu är mina kväljningar mycket värre. På morgonen får jag uppkastningar, upp till 10 stycken. Problemet lägger sig framåt dagen och återkommer oftast inte förrän nästa morgon.

Har uppkastningarna med Crohns att göra?

Min fråga är om dessa uppkastningar kan ha med Crohns att göra, om förträngningen på tunntarmen kan påverka, eller om det inte alls har med Crohns att göra. Jag har provat med Losec men tycker inte att det hjälper. Har heller ingen halsbränna, så jag tror inte uppkastningarna har med sur mage att göra. Tacksam för svar!

Anki
 

Svar från gastroenterologen:

Hej Anki
Dina symptom kan mycket väl ha att göra med att du har en stenos (förträngning p.g.a. Crohn/inflammation) i tunntarmen. Då dina symptom har ökat är det viktigt att uppdatera bedömningen med en ny tunntarmsröntgen (passageröntgen eller magnetkamera). Om du har en stenos som ger dig dina symptom så bör denna åtgärdas. Ibland kan man först prova med medicinsk behandling, men ofta behöver man göra en operation för att ta bort det trånga området. Så mitt råd blir att du ånyo tar upp frågan med din behandlande läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Bara en fundering: om jag skaffar en tatuering någonstans på magen eller ryggen, skulle det störa vid eventuella undersökningar som man utsätts för som crohnpatient? Jag har Crohns och funderar på att skaffa en tatuering, men vet inte var jag ska placera den. God jul!
Hanna

Svar från gastroenterologen:

Hej Hanna
Jag tycker att du kan placera din tatuering var du vill. Jag kan inte komma på något skäl till att undvika någon speciell del av kroppen med hänsyn till din Crohn!
Lycka till! Och god jul själv!

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, jag har en dotter på 5 år som har haft buksmärtor sedan 2-årsåldern. Hon fick diagnosen IBS för ett år sedan. Det enda de utgick från var då hennes calprotectin–värde, som låg under 50. Räcker det verkligen med ett enda avföringsprov för att utesluta allt annat? Dessutom har hennes calprotectin ökat till 100 enligt det senaste avföringsprovet för några veckor sedan. Behöver man göra gastroskopi eller någon annan undersökning för att ta reda på om hon har IBS, IBD eller något annat. Hur kan man få tid hos er? Måste man ha remiss?

Anders

Svar från gastroenterologen:

Hej Anders
Calprotectinvärdet är aldrig i sig diagnostiskt för tarminflammation, men värdet kan ge en fingervisning för om man behöver gå vidare med ytterligare utredning (koloskopi, gastroskopi, röntgen m.m.).

 Ett kraftigt förhöjt calprotectin (>300/500) är ganska starkt talande för tarminflammation. Ett helt normalt värde (<50) talar emot tarminflammation.
I gråzonen däremellan, dvs. 50-300, är calprotectinvärdet mer svårtolkat, och andra faktorer måste också vägas in i tolkningen (framförallt symptombild).

Det finns också andra orsaker till mag-tarmproblem hos barn (glutenöverkänslighet, mjölkproteinallergi m.m.) som ej påvisas med calprotectin.
Behov av fortsatt utredning måste således diskuteras utifrån det enskilda fallet. Vi tar bara emot vuxna patienter hos oss. Barngastroenterologin sköts framförallt via Astrid Lindgrens barnsjukhus, dit man kan remittera vid behov av specialistbedömning.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hejsan! Jag har en dotter på 17 år som fick sin crohndiagnos i februari och var då mycket sjuk. Efter sondmatning, sjukhusvistelse och mediciner piggnade hon till. Äter nu Pentasa, azatioprin och kortison i omgångar.

I augusti fasade hon ut kortisonet, och när skolan började blev hon förkyld och fick ett nytt skov som ett brev på posten. Nu står hon på kortison igen.
Det jag undrar över är hennes mediciner. Vad finns det för alternativ? Hon har ju inte blivit helt besvärsfri någon gång, och jag tycker inte att det känns bra att hon hela tiden tar en massa kortison.
Min dotter pluggar nu hemifrån, då tröttheten gör att hon inte fixar skolgången. Behöver lite tips & råd!

Lena

Svar från gastroenterologen:

Hej Lena
Målet med behandlingen vid Crohns sjukdom är att uppnå remission, dvs. inflammationsfrihet som står sig över tiden. Man strävar då efter både utläkning av inflammationen i tarmen och symptomfrihet, ett annat mål är att i möjligaste mån undvika kortisonkurer.

För att uppnå dessa mål måste behandlingen individualiseras. Din dotter har inte uppnått dessa mål på den behandling som givits så här långt. Jag tror att man nu bör överväga s.k. biologisk behandling, dvs. antikroppar som ges som injektion eller dropp riktade mot en molekyl som heter TNF, och genom att blockera denna molekyl läka ut inflammationen.
Jag tycker således att ni bör diskutera alternativa behandlingsmöjligheter med ansvarig läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Vilka biverkningar har TNF-hämmare? Vilka har metotrexat?

Monica

Svar från gastroenterologen:

Hej Monica
De flesta som behandlas med Metotrexate och TNF-hämmare får inga eller lindriga biverkningar. Båda preparatgrupperna är dock mycket potenta, och ibland kan allvarligare biverkningar förekomma.

-  Metotrexate - Allmänna biverkningar som sjukdomskänsla, illamående, onormal trötthet, frossa och feber, yrsel samt ökad infektionskänslighet förekommer. Man kan också få påverkan på slemhinnor som t.ex. munsår. Ibland ses påverkan på benmärgen som kan leda till brist på olika blodkroppar. Om man behandlas med Metotrexate följer man därför blodbilden med regelbundna blodprov. Om man ser tecken till benmärgspåverkan kan man sätta ut preparatet, minska dosen eller öka doseringsintervallen. Ibland ses leverpåverkan varför även regelbunden blodprovskontroll för leverpåverkan görs. Metotrexate orsakar biverkningar främst vid höga och frekventa doseringar.

- TNF-hämmare - Man kan få en övergående allmän sjukdomskänsla efter injektionen/infusionen. Om läkemedel ges som dropp kan man ibland känna ett tryck över bröstet och andnöd under tillförseln av läkemedel, detta kan ofta undvikas om droppet stängs av en stund och sedan återstartas i långsammare takt. Man ser också en ökad infektionskänslighet för t.ex. virusinfektioner. Huvudvärk och yrsel kan förekomma, liksom torr hud och klåda.

Detta är de vanligaste biverkningarna sett ur ett kliniskt perspektiv. Det finns naturligtvis många fler men ovanligare biverkningar i båda preparatgrupperna. Om behandling med dessa typer av läkemedel blir aktuell ska de alltid handhas av läkare med erfarenhet av sådan behandling samt följas upp enligt rutiner i aktuella vårdprogram.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Har alldeles nyligen blivit diagnostiserad för Crohns sjukdom, bl.a. genom en kapselendoskopi. Känns bra att till slut få detta svar, då jag nu är 44 år och har mer eller mindre haft magproblematik sedan tonåren.
Nu till frågeställningen: meningen var att jag skulle påbörja behandling med Prednisolon och sedan fasa ut den, men jag kan inte påbörja denna då jag har en allergi mot gelatin sedan tidigare. Finns det liknande preparat som inte innehåller gelatin? Tacksam för svar!

Cecilia

Svar från gastroenterologen:

Hej Cecilia
De flesta kortisonpreparat i tablettform innehåller tyvärr gelatin. Ett undantag är Betapred, som kan ges som alternativ till Prednisolon. Prata med din läkare så kan du säkert få behandling med detta preparat istället.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag har i fem månader haft konstanta problem med munherpes. (Jag har inte haft några problem med herpes innan dess). Jag har gått på 3-4 Aciclovir-behandlingar under tiden. Jag upplever att behandlingarna hjälper till en viss grad, men så fort jag slutar så blommar det upp igen på läppen.

 När jag pratade med min läkare på vårdcentralen tyckte han att jag skulle gå på en högre dos i tre månader. Första veckan gick jag på 400 mg Aciclovir, fem tabletter om dagen i en vecka, sen gick jag ner till två tabletter om dagen. Men när jag gick ner i dos började det komma blåsor igen och det sticker i läppen. Jag har Crohns sjukdom och går på Imurel sedan snart nio år.

 I somras fick jag ett skov och mådde rätt dåligt, men har inte haft så mycket besvär med min sjukdom under de första åtta åren. Vid skovet fick jag en sex veckors kortisonbehandling som hjälpte direkt. Min specialistläkare för Crohns tog prover på mig som visade att min metabolism var låg, så jag fick öka min Imurel med 25 mg (idag går jag 175 mg om dagen).

Jag har även kontaktat min specialistläkare angående min munherpes, för att jag blev orolig att herpes hade något med magen att göra. Jag upplever att herpesen började blomma upp efter att jag avlutade kortisonbehandlingen och ökade dosen av Imurel. Men jag fick information att herpes inte hade något samband med min sjukdom. Jag blev hänvisad till vårdcentralen för att de är bättre på det området.
Men jag börjar fundera på om min utökade Imurel-behandling påverkar läkningen av munherpes? Det känns som att allt började när jag ökade dosen. Jag har ringt massor av gånger till vårdcentralen. Men jag känner mig rätt uppgiven, för oftast får man prata med en massa olika personer som man måste förklara allt på nytt för.

Jag har i stort sätt gått med detta hela hösten och halva vintern - matthet, ont i halsen och blåsor som i sin tur har gett en andragradsinfektion som svinkoppor. Det tycker jag är alldeles får lång tid att gå med dessa besvär. Jag skulle gärna vilja veta vad er erfarenhet säger om denna medicin och få tips. Jag orkar inte gå så här mer, och jag vet inte riktigt vad jag ska göra eller vart jag ska vända mig längre.

Gabriella

Svar från gastroenterologen:

Hej Gabriella
Jag tror att dina munherpesproblem har att göra med din immunosupprimerande behandling (Imurel). Du har fått ökade problem efter dosökningen i somras, vilket stärker det tidsmässiga sambandet.

Ökade herpesproblem vid immunosupprimerande behandling är ganska vanligt och kan vara dosberoende. Man kan nu överväga att gå tillbaks till din tidigare dos för att se om problemen försvinner. Om detta är svårt p.g.a. att du behöver din nuvarande dos för att hålla din Crohn under kontroll, kan det vara ett alternativ att prova någon annan behandling mot herpes. Det kan då vara av värde att din familjeläkare/gastroenterolog diskuterar lämplig behandling med en infektionsspecialist. Du bör i första hand ta upp frågan med din ansvariga gastroenterolog.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Min son Henrik, 16 år, har sedan januari 2006 haft magproblem. Vi misstänker en inflammatorisk Crohnartad sjukdom, men symptomen kommer enbart från magsäcken. Han är utredd med allt som går att göra (gastroskopi, endoskopi, magnetröntgen m.m.). Journalhögen är ca 1 dm tjock.
I januari 2008 tvingade vi till oss Salazopyrin, och Henrik blev påtagligt mycket bättre, men han får ändå 3-4 skov årligen. (Vi föräldrar anser att han har en inflammtorisk mag-tarmsjukdom, men läkarna kan inte ställa den diagnosen, utan anser att Salazopyrinets effekt är "ad juvantum" (på obestämd tid) eller något sådant. Medicinen verkar, men man vet inte varför.
Hur som helst har Henrik haft mycket dålig tillväxt, bättre nu efter medicineringen, men han har haft märkliga sår runt skinkorna (en hudläkare ansåg att det måste vara en tarmsjukdom som ligger bakom). Under 2009 bröt han båda sina underben (benskörhet är konstaterad), och han har haft kraftiga ledbesvär i händerna, förutom polyneuropatiska besvär.

Felbehandlad under två år?

Vi anser att alla de senare problemen uppstått som sekundära effekter till mag-tarmbesvären som blev felbehandlade under två år – januari 2006 till januari 2008 – och att han därmed hade ett mycket dåligt näringsupptag.
Henriks grundsymptom är som förut, han är just nu sjuk igen: blir illamående, har kräkningar som så småningom blir blodblandade, och kraftig magsmärta. Han var inlagd i september 2010 med samma symptom som 2006-2007.

Gastroskopi visade rodnad och svullnad

Problemet är att få i honom tillräckligt med vätska och näring, och då blir det inläggning och dropp. I samband med inläggningen i september gjordes en ny gastroskopi, och senare magnetröntgen på tarmen. Den visade normalt utseende, men gastroskopin visade en rodnad på ett par centimeter stor yta av slemhinnan i magsäcken (minorsidan), svullnad och fibrösa beläggningar.
Ett annat prov visade färsk diffus blödning i ytliga delar av bindväven, och för övrigt en lätt kroniska inflammation, men ingen påvisad ventrikeltumör, andra avvikelser, heliobacter eller lymfomengagemang.

Kan det vara Crohns?

Är detta crohnsymptom? Har läst mycket om Crohn, men aldrig stött på en patient med just dessa symptom. Trots att det står att Crohn kan drabba hela mag/tarmsystemet handlar det bara om tarmarna när man studerar olika fall.
Vi har ingen läkare som bryr sig! Hur ska vi medicinera när de här skoven kommer? Borde vi ha ngn antibiotika? Vi är förtvivlade och vet inte hur vi ska gå vidare. Tacksam för svar och tips.
Roland

Svar från gastroenterologen:

Hej Roland
Crohns sjukdom kan drabba hela mag-tarmkanalen, från mun till ändtarm. Den drabbar dock mycket sällan andra områden än tjocktarm och tunntarm. För att ställa diagnos (framförallt vid atypisk utbredning) måste för sjukdomen typiska slemhinneförändringar ses vid endoskopi och mikroskopering av tagna prover på förändringarna.

Din son verkar vara välutredd utan att man har sett förändringar som tyder på Crohn. Vad jag förstår så är tunntarmen undersökt med magnetkamera, vilket ofta är en bra undersökning om misstanke på Crohns sjukdom i tunntarmen föreligger. Om man vill driva diagnostiken hårdare kan det ibland vara värt att komplettera med så kallad kapselendoskopi (man sväljer en liten kamera i tablettform som passerar genom hela mag-tarmsystemet och tar en stor mängd bilder i tunntarmen). Kapselendoskopi kan ibland se förändringar som inte kan detekteras med magnetkamera av tunntarmen, men oftast ser också denna undersökning normal ut.

Förutom Crohns sjukdom finns det förstås många olika tillstånd som ger symptom från mag-tarmkanalen, och det är av stor vikt att man kommer fram till en diagnos som kan leda till specifik behandling.

Jag kan tyvärr inte ge specifika råd angående behandling, då jag inte är insatt i fallet, men man kan alltid begära en "second opinion" på annat sjukhus, oftast på det mest närbelägna regions- eller universitetssjukhuset.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Lite bakgrund först: jag är 164 cm lång, väger oftast runt 60 kg, ibland ner mot 55 kg. Pendlar lätt 10 kg upp eller ner. Jag har opererats för Crohns tre gånger, två gånger vid blindtarmen, tredje gången där plus översta delen av tunntarmen, ca 1 dm.
Nu har jag fått nya förträngningar i operationsärret, och ytterligare några lite runtomkring. Under det senaste året har jag haft flera aktiva skov. Det är nu tre år sedan den senaste operationen.

Jag är konstant trött, på dåligt humör, har värk i leder, munsår av och till. Glömsk. Magen sköter sig själv, ibland kan jag inte gå på toa på 8-9 dagar, sedan får jag våldsamma diarréer i 1-3 dygn, tillsammans med kramper. Ibland (som nu) får jag hastiga diarréer 3-4 gånger, sedan vila i något dygn, sedan startar diarrén igen.

Min fråga: Hur mycket måste man äta per dag för att orka vara upprätt? Just nu klarar jag av några tuggor smörgås och lite vatten, sedan får jag mycket smärtsamma kramper och får vänta i 5-6 timmar på att kunna ta några tuggor till.
Hur många operationer kan man göra innan man tvingas till stomi? Kan man under en period medicinera med Ketogan för att klara av smärtor i samband med mat. Kan tarmen töja ut sig igen?

Lena

Svar från dietisten:

Hej Lena!
Tack för ditt mail.
När du har mycket diarréer förlorar du mycket vätska och salter. Vätskebrist gör dig trött och orkeslös. Det viktigaste när du har besvärliga skov är att du får i dig, och får behålla, vätska och salter. Prova gärna vätskeersättning från apoteket.
För att få i dig mer energi är det viktigt att dela upp maten på många småmål per dag. Var försiktig med fibrer, välj hellre vitt bröd och fiberfattiga skorpor och kex till att börja med, och utöka efter hand. Du behöver få i dig mer energi, men se även
till att du får i dig allt du behöver i form av vitaminer, mineraler och fettsyror.

Ta kontakt med din dietist för att få personligt utformade råd och eventuell komplettering av din kost.

Med vänlig hälsning
Kajsa Asp Jonson, leg. Dietist

Svar från gastroenterologen:

Hej Lena
Jag hänvisar till Kajsas svar när det gäller kostfrågorna. Vad gäller operationer vid Crohns sjukdom så är detta ibland nödvändigt, och ibland måste man operera flera gånger precis som i ditt fall. Man strävar efter att operera så lite som möjligt, och i stället försöka ge en så bra medicinsk behandling så att inflammationen i tarmen hålls borta.

Du skriver inget om din aktuella medicinska behandling, men då du inte mår bra så vill jag rekommendera dig att ta kontakt med din gastroenterolog för diskussion angående vidare behandling.
Vad gäller stomi så finns det ingen speciell gräns för antal operationer som utförs innan stomi kan bli aktuell. Detta avgörs från fall till fall, men det är relativt ovanligt med stomi.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag har en del frågeställningar och funderingar gällande Betapredbehandlingen som jag just nu genomgår. Påbörjade den med 14 tabletter per dag i en vecka. Minskade sedan med två den åttonde dagen. På fredag ska jag gå ner till 10 om dagen.

Min kropps reaktion på detta är följande: skakig, tryck över bröstet, andfådd, känns som om jag åker båt, yr, ökat tryck i huvudet, pirrningar i tungan, till viss del illamående. Är detta normalt?
Har försökt att nå behandlande läkare, men hon jobbar på annan plats just nu. Ingen annan läkare har heller ringt. Tacksam för svar.

Cecilia

Svar från gastroenterologen:

Hej Cecilia
Betapred är ett kortisonpreparat som, när det ges i högre doser, kan framkalla sådana biverkningar som du beskriver. Biverkningarna brukar avta i takt med att dosen minskas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag är en 32-årig kille som hösten 2010 fick veta att jag har Crohns sjukdom. Det känns skönt att jag har fått en diagnos, så att man vet vad det är. Men jag tycker det är jättejobbigt. Min läkare tyckte jag skulle ha blöja på mig, och det känns jättetryggt.
Hur vanligt är det att patienter med Crohns sjukdom har blöja?

Anonym

Svar från Anders Lövkvist, som själv har Crohns:

Hej!

Jag får faktiskt erkänna att jag inte har hört talas om det tidigare.
Men ärligt, det är nog ingen som frivilligt går och talar högt om det heller?
Men olika lösningar finns, t.ex. bulkmedel, analplugg m.m.

Själv har jag ombyte med på jobbet, i bilen m.m. Har även våtservetter
och papper med i bilen, för riktigt akuta utflykter vid vägkanten.

Är man dessutom med i Riksförbundet för Mag/Tarmsjuka (RMT) har de ett
medlemskort med information på svenska och engelska. Detta brukar jag
visa upp när jag är på stan och behöver uppsöka toalett. De flesta
förstår då min situation och kräver inte att man ska handla först
(restauranger, caféer m.m.)

Du har ju nyligen fått diagnosen, ta till dig all info du kan.

Mvh
Anders Lövkvist

Hej! Jag är 17 år och lever med Crohns sjukdom. Jag fick diagnosen i februari 2010, och sedan dess har jag gått på kortison mer eller mindre. Det var snart ett år sedan jag fick diagnosen, och jag har varit symptomfri i tre månader under det senaste året.

Läkaren har höjt och sänkt kortisonet hela tiden. Jag har blivit bättre vid upptrappning, men när jag inte äter det längre blir jag dålig, och jag får höja dosen. Samma sak upprepar sig igen, jag blir bra, jag få sänkt dos osv.

Vad jag har hört så ska man äta så lite kortison som möjligt. Min mamma och jag har bett om biologisk behandling, men min läkare vill inte gå med på det, utan vill fortsätta som vi gjort nu.
Min fråga är då, är det här normalt? Hur ska jag göra för att få byta behandling, att hålla på så här går ju inte.

Elin

Svar från gastroenterologen:

Vid Crohns sjukdom används ofta kortison för att behandla den akuta inflammationen. Man behöver också sätta in någon annan typ av läkemedel parallellt med kortisonkuren för att vidmakthålla inflammationsfrihet efter det att man trappat ut kortisonet. Vid Crohns sjukdom används ofta Azatioprin (ett immunomodulerande läkemedel) i första hand. Om detta ej fungerar brukar man istället ge biologisk behandling.

Vad jag förstår av ditt brev så har du endast fått kortisonbehandling. Då inflammationen och dina symptom återkommer efter utsättande av kortisonet ska man enligt ovan ge annan behandling som håller dig inflammations- och symptomfri utan kortison. Om du inte kan prata med din läkare om detta tycker jag att du ska be att få kontakt med en annan läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag är 21 år och gjorde för 10-11 år sedan en undersökning med kamera från båda håll och fick svaren: IBS, kolik och någon infektion. Nu har allt börjat om igen. Det har hållit på i nästan två år.

Jag har nu fått diagnosen IBS på nytt av en läkare, som erkände att han inte vet så mycket om magproblem.
Jag har diarré varannan till varje dag (tio gånger i kväll). Jag är uppsvälld som en ballong, känner mig ofta febrig, svag och illamående, blöder från analen. Jag har gått ner i vikt, eftersom magen reagerar på all mat jag får i mig. Jag kan inte ens gå till skolan som vanligt längre, kan inte leva ett normalt liv.
Är det verkligen normalt att bli så här dålig av IBS, eller bör jag söka upp en ny läkare? Kan det vara Crohns? Tack!

Amanda

Svar från gastroenterologen:

Hej Amanda
Du kan ha IBS som förklaring till dina symptom, men inflammation i tarmen (Crohn eller ulcerös kolit) måste först undersökas för att kunna uteslutas, eftersom du har diarré, går ner i vikt och ser blod i avföringen.
Det bästa sättet att utesluta inflammation är att göra en ny endoskopisk undersökning av tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen (koloskopi). Jag tycker att du ska ta upp detta med din läkare eller söka en annan läkare, så får du säkert en remiss för en sådan undersökning.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag är en 53-årig man med Crohn sedan ungdomen och ett antal operationer bakom mig. Bland annat är sista delen av tunntarmen bortopererad, och jag äter fettreducerad kost sedan många år. För ett drygt år sedan råkade jag ut för inflammation i gallblåsan, och fick även den bortplockad.

Min mage har väl aldrig skött sig som en klocka, men efter den operationen blev det helt omöjligt. Jag kan nu få gå (springa) på toa upp till 15 gånger om dygnet när det är som värst. Har fått Lestid att ta tre gånger per dag, och det hjälper något, men vissa dagar är helt bedrövliga.

Kan jag förvänta mig att jag "växer ifrån" problemen, eller ska det vara så här i fortsättningen? Äter i övrigt en skön blandning av mediciner – Pentasa, Imurel, Imodium och lite annat smått och gott.

Trötter

Svar från gastroenterologen:

Hej Trötter
Då man har opererat bort nedre delen av tunntarmen kan man drabbas av så kallad gallsaltsmalabsorption. Enkelt beskrivet så förlorar man förmågan att återuppta fria gallsalter (som normalt sker i denna del av tunntarmen). Gallsalterna är hydrofila (drar med sig vätska) och motverkar det återupptag av vätska som normalt sker i tjocktarmen. Detta leder till diarré.

Tillståndet behandlas med så kallade gallsaltsbindade läkemedel som binder upp fria gallsalter och motverkar på så sätt diarré. Lestid är ett exempel på sådant läkemedel. Effekten är dosberoende, och ibland måste dosen höjas för att eftersträvad effekt på diarréproblematiken ska uppnås.

Har man Crohns sjukdom så kan man förstås också ha diarré beroende på aktiv inflammation som i sådana fall ska behandlas. Om inflammationen är under kontroll så tycker jag att man i första hand bör misstänka gallsaltsmalabsorption och försöka optimera din gallsaltsbindande medicinering. Jag tror knappast att tillståndet kommer att rätta till sig spontant, men det bör kunna gå att minska symptomen med optimerad medicinering.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag undrar om calprotectinvärdet är lägre (nästan normalt) när man inte är mitt uppe i ett skov vid Crohns sjukdom. Undrar också om det vid koloskopi när man inte är i ett skov kontra när man är i ett skov visar påtagligt synlig skillnad.

Lotta

Svar från gastroenterologen:

Hej Lotta
När inflammationen i tarmen är välbehandlad, och man inte är i ett skov, normaliseras tarmens slemhinna så att den ser mindre inflammerad ut när man gör koloskopi. Likaledes blir calprotectinvärdet lägre då man har mindre inflammation i tarmen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej!
Kan man bli sjukskriven när man har kollagen kolit och reflux? Jag kan nämligen inte arbeta eftersom jag har dessa sjukdomar.

Ulrika

Svar från gastroenterologen:

Hej Ulrika
Det är Försäkringskassan som i slutändan beslutar om sjukskrivning.
En sjukskrivning handlar egentligen inte om vilken diagnos man har, utan vilken påverkan av arbetsförmågan som diagnosen medför i form av symptom.

Om du och din läkare kommer fram till att dina sjukdomar påverkar din arbetsförmåga och leder till att du inte kan arbeta, skrivs ett sjukintyg där anledningen till den nedsatta arbetsförmågan noga anges.
Bedömningen om du får sjukpenning eller inte görs sedan av Försäkringskassan.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag är 33 år, fick diagnosen Crohn i somras efter sex månaders diarré. Efter kortison fick jag vanlig avföring bara tre dagar efter kortisonbehandlingens början.

I mitten av sommaren började jag med Imurel, men i augusti fick jag problem med pancreas, så nu blir det ingen mer Imurel. Istället ser det ut som att min läkare vill ge mig biologisk behandling. Min fråga är: jag vet att biologisk behandling ger ett försvagat immunförsvar, vad innebär det när det gäller förkylningar? Jag menar: kommer jag att bli förkyld oftare än vanligt, och kommer det då att bli en vanlig förkylning, eller en mycket farligare variant, eftersom immunförsvaret är nedsatt?

En annan fråga: ska man t.ex. undvika att simma i en simhall på grund av det försvagade immunförsvaret? Man blir väl lättare smittad, eller hur ligger det till? Och – om man måste operera bort en del av tarmen, var går gränsen, tar man bort tjocktarm och tunntarm, eller kan det även hända att magsäcken tas bort?
Ursäkta mina dumma frågor, men jag funderar mycket. Utan magsäck dör man väl, eftersom man inte kan äta längre? Tacksam för svar

Sani

Svar från gastroenterologen:

Hej Sani
Eftersom du inte tolererade Imurel, vill din läkare sätta in dig på biologisk behandling med antikroppar som dämpar aktiviteten i immunsystemet, som ligger till grund för tarminflammationen. Detta låter som en bra strategi, då man måste hitta en annan långsiktig behandling än kortison.
Biologiska läkemedel dämpar således immunförsvaret, och man kan bli lite känsligare för infektioner. Detta är sällan något praktiskt problem, och de flesta patienter med biologisk behandling beskriver inte att de har fler/värre infektioner än före inledandet av behandlingen.

Biologisk behandling betyder inte att man t.ex. bör undvika simhallar eller dylikt. Man bör däremot alltid ange sin aktuella medicinering om man t.ex. söker på vårdcentralen för en svår infektion.

Vad gäller operation av tarmen så försöker man undvika detta så långt det går och i stället ge en bra medicinsk behandling. Om man behöver operera vid Crohns sjukdom så kan det till exempel röra sig om avlägsnande av korta tarmpartier där inflammationen ej är åtkomlig för medicinsk behandling, eller där det uppstått trånga passager sekundärt till tidigare inflammation.

Magsäcken är väldigt sällan drabbad vid Crohn, och operation av detta organ är extremt sällsynt, men i princip så kan man klara sig utan magsäck.
Troligen kommer din nya medicinering göra att du mår bra och inte behöver genomgå kirurgi.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog


 

Hej! Jag är en kvinna på 57 år som har ulcerös kolit sedan 43 år. Mina problem med magen är svåra – diarréer, uppblåst mage, kramper, slem, gaser med avföring... Den enda medicin jag har är Loperamid. Jag har också prövat många lätta mediciner som Salayprim, som jag åt i 30 år, därefter Acakol Colazid, olika suppar, skum m.m. Imurel fungerade inte på grund av leverprover som var för höga.

Finns det inte något annat som hjälper bättre än Loperamid? Jag känner mig kränkt av läkaren, som inte tar mina besvär på allvar. Ska mitt liv behöva vara så här? Vad ska jag göra för att få må bättre? Jag skulle vilja komma till någon annan läkare inom detta område. Just nu går jag på Östersunds sjukhus och får olika läkare hela tiden.

En gång hade jag turen att träffa en läkare som var här uppe en kort period. Han tyckte inte att min behandling var rätt, utan talade om för mig vad som var tänkbart. Men min ordinarie läkare blev sur på mig när jag nämnde det. Hur ska jag bära mig åt?

Ulla
 

Svar från gastroenterologen:

Hej Ulla
Tråkigt att höra att du inte mår bra! När det gäller behandling av ulcerös kolit så eftersträvar man att behandla inflammationen så effektivt att man har så lite kvarvarande inflammation och symptom som möjligt.
Du har just nu endast symptomlindrande behandling för dina diarréer, och ingen antiinflammatorisk behandling. I ditt fall tycker jag att man ska överväga en koloskopi för bedömning av inflammationen i tjocktarmen. Om det finns aktiv inflammation så bör man överväga annan antiinflammatorisk behandling.
Vilken behandling som bör ges måste övervägas i det individuella fallet utifrån grad och utbredning av inflammationen. Om det inte ses någon inflammation vid koloskopin får annan orsak till symptomen övervägas.

Om man inte är nöjd med sin läkarkontakt kan man alltid be om en "second opinion" hos annan läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej. Jag har en dotter, född 1998, som fick diagnosen Crohns 2006. Hon hade långvarig hög feber, och efter ett halvårs utredning fick vi alltså diagnosen.
Hennes inflammerade område sitter alldeles i slutet på tunntarmen. Två månader efter beskedet insjuknade hon på nytt med sjukhusvistelse, sondmatning m.m. Efter det har hon inte blivit så dålig igen, men har ofta symptom och mår dåligt.

När vi lämnar prov visar det ingenting. Senaste gången vi var till hennes läkare hade jag skrivit en lång lista på de symptom jag tycker är återkommande. Han menade att det mesta hade psykiska orsaker. Hon står inte på någon medicin nu, men har ätit Pentasa och Entocort. Det jag bl.a. undrar över är om det har med Crohns att göra att hon är mycket känslig för ljus och ljud, mår ofta illa och har ont i magen, är ofta trött och matt, har ofta feberkänsla och mår dåligt, men kan inte beskriva hur.

Anna–Carin

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna-Carin
De symptom som du beskriver är ganska ospecifika. Man behöver förstås noga överväga om de beror på Crohn eller har annan orsak. Detta sker bäst genom att man kontrollerar blodprover för att se att det inte finns tecken på inflammation eller brist på vitaminer eller järn. Man kan också kontrollera ett avföringsprov som kallas F-calprotectin vilket brukar visa ett förhöjt värde om inflammationen i tarmen är aktiv. Om en sådan utredning ger misstanke på aktiv inflammation kan man gå vidare med endoskopisk bedömning av tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen (koloskopi).

I tonåren är det ibland extra svårt att beskriva och tolka symptomen. Mycket händer i kroppen, och om man inte finner några hållpunkter för aktiv inflammation så kan man förstås tänka sig att det finns själsliga orsaker bakom de aktuella symptomen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag har en fråga om Crohns sjukdom. Kan den även orsaka slem i halsen och andnöd? Utan medicinering alltså. Jag känner igen symptomen jag har för Crohn, men en del av dem hade jag för länge sen, medan jag har andra av dem nu. Mina läkare har länge trott att jag har astma, men nu har de ändrat sig och vet inte vad det är. Jag har inte berättat om symptomen för Crohn, men kan man av denna sjukdom även få astmaliknande besvär? Vore mycket tacksam för svar.
Johanna

Svar från gastroenterologen:

Hej Johanna
Jag känner inte till någon koppling mellan Crohns sjukdom och astmaliknande besvär. Möjligen kan det finnas en koppling mellan viss medicinering och andningsbesvär, men jag tolkade ditt brev som om du inte tar någon medicin, så denna koppling är väl inte aktuell i ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Jag lider av Crohns sjukdom och IBS. Jag har framför allt problem med smärta i magen, mår illa, har diarréer, kan knappt äta, lever mer eller mindre på näringsdrycker från apoteket (5 Fortimel om dagen i stället för mat). Får heller inte i mig tillräckligt med vätska, mår illa av allt, har kräkts fyra dar i rad, har huvudvärk varje dag, har tagit minst två Panodil om dagen de senaste månaderna (även mot magsmärtan) plus Papaverin mot kramperna.
Jag börjar oroa mig för hur min lever ska klara all denna medicinering. Har också Asacol, Pimperan, Dimor, Losec m.m.
Vad ska jag göra? Detta med magen tar knäcken på mig.

Förtvivlad Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
Det låter som om din situation är riktigt besvärlig. Du har både diagnosen IBS och Crohns sjukdom och har mediciner för båda tillstånden. Ibland blir det aktuellt med många mediciner för att få bukt med symptom, men man bör alltid se till att bara använda mediciner som är nödvändiga och som man verkligen har nytta av. Jag tycker att du ska ta upp din oro över dina mediciner med din ansvariga läkare, så kan ni gå igenom din medicinlista och överväga om din nuvarande behandling är bra, eller om ni kan göra några justeringar.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej!

Jag äter Imurel och Asacol. Jag undrar om det är farligt att sola solarium när jag äter dessa mediciner, eller går det bra att sola?

Huda Mustafa

Svar från gastroenterologen:

Hej Huda
Om man medicinerar med immunosupprimerande läkemedel (t.ex. Imurel) ska man vara extra försiktig med solning, eftersom man vid solning alltid ökar risken för vissa typer av hudcancer (t.ex. malignt melanom). Denna risk är större om man medicinerar med immunosupprimerande läkemedel. Mitt råd blir således att du undviker att sola i solarium, samt att du även är försiktig med solandet i övrigt, t.ex. använder solskydd med hög solskyddsfaktor vid vistelse i solen på sommaren.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Efter att ha blivit diagnostiserad i december, påbörjades min behandling med Betapred. Startdosen var 14 tabletter per dag. Tyvärr reagerade min kropp väldigt dåligt på kortisonbehandlingen och utvecklade väldigt många biverkningar. Min kropp orkade inte med detta. Håller nu på med en "snabb" utfasning, vilket har resulterat i att mina magbesvär har tilltagit avsevärt. Har nu blivit fortsatt helt sjukskriven en tid till, för att hämta mig.

Det jag har märkt, och som också har tilltagit, är en ökad värk i leder, mestadels knän, utslag runt munnen, sår på tandköttet, ökad urintömning som nu svider och ett allmäntillstånd som blir mycket sämre på eftermiddagar och kvällar.

Har även sett bilderna på kapselendoskopin över min tunntarm. Många delar av den uppvisade Crohns, och att jag har en ganska ordentlig magkatarr. Känner viss oro, då många problem visade sig. Är detta vanligt? Tacksam för svar och info.

Cecilia

Svar från gastroenterologen:

Hej Cecilia

Kortisonbehandling i hög dos kan ibland ge många biverkningar, trots att det har effekt på symtomen från tarminflammationen. När du nu trappar ut kortisonet, så minskar effekten på inflammationen, och mag-tarmsymtomen kan återkomma.

En del av de övriga symtom du beskriver kan ha att göra med den snabba nedtrappningen, och bör avta längre fram, men det är viktigt att du informerar din ansvariga läkare om hur du mår nu (man kan behöva kontrollera en del blodprover, t.ex. blodsocker).

Det gäller nu att man har en plan för fortsatt behandling, där man kan uppnå en bra effekt på inflammationen utan att få så många biverkningar. Jag antar att du och din doktor har pratat igenom den fortsatta strategin, som t.ex. kan vara immunomodulerande och/eller biologisk behandling.

Crohns sjukdom kan drabba hela mag-tarmkanalen, men är vanligast i tunntarmen och tjocktarmen. Om det finns tecken till inflammation i magsäcken så kan man behöva göra en gastroskopi med provtagning av slemhinnan i magsäcken före mikroskopisk undersökning. Detta för att se om det är Crohninflammation eller annan "magkatarr" som ses i magsäcken. Crohns sjukdom i magsäcken är dock väldigt ovanlig.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag är förtvivlad, har jätteproblem med min mage. Diarré 8-15 gånger per dag, har ont och är tvungen att ta Citodon för att stå ut, blod och slem i avföringen, ibland är den vit. Var på sjukhuset igår, och läkaren sa att de inte kunde göra nåt mer, att jag hade tillräcklig behandling. Jag är trött och ledsen. Magproblemen ger mig självmordstankar. Vad kan jag göra?

Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna
När man mår så dåligt som du beskriver så måste man ta kontakt med sjukvården för att diskutera igenom sin situation och planera hur man ska gå vidare. Om du inte upplever att du får gehör för hur du mår så bör du försöka uppsöka någon annan läkare för att få hjälp och stöd.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Har haft min sjukdom i drygt 30 år och ätit kortison i varierande doser de flesta åren, men jag har provat många andra mediciner också. Äter sen några år tillbaka Lanvis, 40 mg/dag och tycker nog att det håller sig skapligt lugnt. Proverna var bra senast. Jag har tidigare opererat bort 30 cm av tjocktarmen.

Visst påverkas jag av kosten, har mycket gaser och känner mig uppblåst. Är i perioder mycket trött, oftast vid väderomslag, har ont i kroppen, både i skelett och leder. Men nu undrar jag vad biologiska läkemedel är för något.

Jag bytte läkare för några år sen, och jag är hans enda patient som äter Lanvis och jag är lite undrande om den medicinen är den rätta för mig. Hade provat den tidigare genom min förra läkare, och var utan i några år, med kortisonperioder i stället. Sedan tyckte min nuvarande läkare att jag skulle prova Lanvis igen, men ärligt talat så tycker jag nog inte att den funkar till full belåtenhet.

Som sagt vad är biologiska läkemedel, och vem får det?

A–C

Svar från gastroenterologen:

Hej A-C
Biologisk behandling går ut på att man ger antikroppar riktade mot en del av immunförsvaret, en molekyl som heter TNF. Den medverkar till skapandet av inflammationen som orsakar t.ex. Crohns sjukdom. Behandlingen kan inte ges som tabletter, utan måste ges som sprutor eller dropp. Behandlingen blir oftast aktuell om man inte kan behandla inflammationen på annat sätt, men kommer numer tidigare in i behandlingen.

Du har nu behandling med Lanvis, som är ett så kallat immunomodulerande läkemedel som i många fall har en bra effekt på sjukdomen. Om du har en bristfällig effekt på inflammationen (det kan man t.ex. se vid koloskopi) med din nuvarande medicinering kan biologisk behandling övervägas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Först måste jag säga att er hemsida är kanon bra! Jag är en medelålders man som har levt med Crohns sjukdom nu i två år, och det har varit rätt dramatiskt för mig, med bland annat flera operationer och sjukhusvistelser.

När allt lugnade ner sig fick jag biologisk behandling som gjorde att jag mådde mycket bättre och gick upp till en normal vikt. Har några frågor jag tänkt på rätt mycket, hoppas ni kan svar på dessa, och kanske de hjälper någon annan.

1. Sist jag fick ett skov så mådde jag otroligt dåligt, eftersom det kom så fort! Min fråga är, kan man dö av ett skov? Och, kan man dö av tarmoperationer?

2. Jag står på biologisk behandling med gott resultat. Min medicinläkare säger att om jag ska skaffa barn så finns det ingen forskning på om det skulle påverka det eventuella fostret när en man har tagit medicinen. Så jag fick tipset att avbryta den biologiska behandlingen om jag planerar att skaffa barn. Tydligen kan kvinnor fortsätta med behandlingen. Frågade på Apoteket men de sa att jag skulle kontakta tillverkaren. Hur ställer ni er till min fråga?

3. Har också en kontroversiell fråga, och jag skulle gärna vilja få ett svar utan några moraliska aspekter. Har sett forskningsresultat från USA om att cannabis skulle vara bra för Crohns sjukdom. Jag röker inte själv cannabis, är bara intresserad av vad en läkare från Sverige säger om cannabis och Crohns sjukdom, rent medicinskt.

Robert

Svar från gastroenterologen:

Hej Robert, roligt att höra att du uppskattar vår hemsida! Här kommer svar på dina frågor:

1. Inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohn) kan ibland vara ett mycket allvarligt tillstånd som kräver snabba medicinska och/eller kirurgiska insatser. All potent medicinering och större kirurgi är förenad med vissa risker, men med dagens metoder är risken att avlida av komplikationer till sådan behandling extremt liten. Vid symtom på ett skov är det viktigt att man snabbt kontaktar sin läkare för utvärdering och ställningstagande till eventuell tilläggsbehandling, så att man bromsar upp den ökade inflammatoriska aktiviteten så snabbt som möjligt. Risken att bli riktigt allvarligt sjuk minskar betydligt om man inte går obehandlad med svåra symtom under lång tid.

2. Medicinering vid planerade försök att bli gravid rekommenderas ännu inte för kvinnor även om det finns ett flertal helt normala graviditeter rapporterade vid användande av biologiska läkemedel. För män finns inga sådana rekommendationer.

3. Det har under de senaste åren kommit en del rapporter om att vissa ämnen i cannabis kan påverka inflammationen vid Crohns sjukdom positivt, man tror att dessa ämnen kan stärka tarmens barriärfunktion och på så vis minska inflammationen. Fler och större studier behövs för att bevisa denna tes och man kan i dagsläget inte rekommendera sådan behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Har en son på 19 år. Han har sedan fyra år diagnosen Crohns sjukdom. Inflammationen finns i hela tjocktarmen, han har dessutom fått stora problem med lederna (höfterna), kopplade till sjukdomen. Hans läkares kommentar om det: han kommer inte ihåg hur det känns att må bra, han står nu inför att operera bort hela tjocktarmen, eftersom ingen medicinering har hjälpt...

Eftersom man kan få Crohns i hela mag-tarmkanalen är min fråga:
Vid nästa skov, blir det tunntarmen då, eller... hur slutar det? Om Crohns "angriper" ända upp i munhålan, vad händer då, blir det ständigt näringsdropp eller...? Kan man överhuvudtaget äta?

Jag har svårt att formulera mig, men jag hoppas du förstår min oro. Tacksam för någon form av svar.

Ann

Svar från gastroenterologen:

Hej Ann
Jag förstår verkligen din oro för din son!
Crohns sjukdom kan drabba alla delar av mag-tarmkanalen, men inflammation i sista delen av tunntarmen och i tjocktarmen är vanligast. Innan man beslutar sig för operation är det viktigt att alla tänkbara medicinska behandlingar övervägts (t.ex. biologisk behandling).

Om man ändå är tvungen att operera så är det viktigt att man sätter in någon form av förebyggande behandling efter operationen för att minska risken för att ny inflammation dyker upp senare i livet. Ofta väljer man då behandling med immunomodulerande läkemedel (t.ex. Azatioprin). Man minskar då kraftigt risken för ny inflammation efter operationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hejsan! Jag bara undrar om det är normalt att man får huvudvärk av Prednisolon och Azatioprin? Jag har börjat få en hemsk huvudvärk varje kväll, och den börjar oftast på eftermiddagen och håller i sig tills jag har sovit. Och sen undrar jag om det är något särskilt i matväg som man speciellt bör undvika under skov. Min Crohn finns både i tjocktarmen och tunntarmen.

Jannica

Svar från gastroenterologen:

Hej Jannica
Huvudvärk är ingen vanlig biverkning av de mediciner du använder. Jag tycker att du ska ta upp frågan med din läkare så att man får bedöma vad huvudvärken beror på.

Jag skickar frågan om kost vidare till vår dietist Kajsa så får du ett separat svar från henne.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Svar från dietisten:

Hej!
Tack för ditt mail.
Normalt sett kan du äta allt, men när du har skov blir tarmen känsligare.

Det är svårt att ge råd om mat som passar alla med Crohns, därför är det viktigt att du träffar en dietist som kan gå igenom vad som gäller för dina förutsättningar.

Några generella tips:

• Fördela maten jämnt över dygnets vakna timmar. Frukost, lunch, kvällsmat och tre mellanmål. Tugga ordentligt och ät inte för fort.
   
• Fett kan innebära problem när tunntarmen är inflammerad. Ät därför inte för mycket smör, feta korvar, feta mjölkprodukter (crème fraiche, grädde etc.), fet fisk, nötter, chips, kakor, gräddglass och godis, speciellt choklad.
   
• Fettet ger normalt sett mycket energi, därför behöver man lägga till mer energi från kolhydratrik mat som bröd, pasta, ris och potatis.
   
• Koka eller woka grönsaker och frukt.
   
• Fiberrik mat kan vara svårsmält men det är ändå viktigt att få i sig frukt och grönsaker eftersom de dessutom innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter. Kokta, ugnsrostade eller wokade grönsaker är mer lättsmälta. Ibland kan man behöva skala frukt som äpplen och päron.
   
• Vitamin B12, kalcium, magnesium och järn tas upp av tunntarmen och kan vara svåra att få i sig om tarmen är inflammerad och du har svårt för att äta. Ta en kombinerad vitamin/mineraltablett varje dag för att hålla dig på den säkra sidan. Om du har mycket diarré behöver du se till att få i dig mer vätska och salter. Huvudvärk kan vara ett tecken på vätskebrist.

Framför allt bör du se till att få komma till en dietist som kan ge råd som passar just dig och dina förutsättningar.

Vänliga hälsningar
Kajsa Asp Jonson, leg. dietist
 

Hej! Jag har förmodligen Crohns, eftersom det ligger i släkten. Under mer än ett år har jag fått behandla mig själv med kortison. Det började med att jag hamnade på sjukhus av näringsbrist, viktminskning och enorm smärta i övre buk och rygg. Efter röntgen såg man inflammationen, som sedan behandlades med kortison FÖRE rektoskopin.

Vi rektoskopin var inflammationen borta och man såg ingenting. Nu har jag upprepade skov trots kortisonet. Jag går även ner i vikt och har näringsbrist. Jag tar två 10 mg tabletter dagligen. Om jag slutar med kortisonet får jag enorma smärtor igen.

Jag har hört talas om kortisonsprutor och undrar om det vore mer effektivt eftersom det verkar lokalt. Väntar nu på en ny undersökning, där de vill att jag slutar med medicinen och insjuknar med flit... Är inte det här farligt, eftersom jag verkar vara på gränsen redan MED medicinen? Har hört att inflammationen kan spricka, eller sprida sig och orsaka livsfarliga skador.

Amanda

Svar från gastroenterologen:

Hej Amanda
Man kan ha mag-tarmsymtom av många olika skäl. Det är viktigt att man ställer rätt diagnos innan man börjar med en potent behandling som t.ex. kortison. Jag tror inte att det är någon fara om du håller upp med medicineringen och gör en ny utredning efter en period utan kortison.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Min frus systerdotter har Crohns sjukdom sedan ett par år, och medicineras för det. Hon har nu drabbats av halsont och feber på semester i Sri Lanka. Läkare här har skrivit ut Paracetamol för febern och penicillin för fem dagar samt antihistamin.

Är det klokt att ta dessa mediciner, eller bör hon avvakta ett par dagar och se om det går över först? Hon blev sjuk första dagen här, så det är förmodligen ingen åkomma härifrån.

Onkel Klas

Svar från gastroenterologen:

Hej Klas
När man drabbas av halsinfektioner så är det oftast fråga om virus där antibiotika inte har någon effekt. Om symtomen inte är väldigt allvarliga så är det oftast klokt att avvakta några dagar innan antibiotikabehandling inleds (speciellt om man inte med hjälp av odling eller snabbtest påvisat bakterier i halsen). Man bör i första hand vila och ta febernedsättande medel vid behov.

I princip är det annars inte något hinder att medicinera med antibiotika eller antihistamin om man har Crohns sjukdom

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, jag har nu ätit Imurel i snart tre månader, och de har fungerat bra fram till för två veckor sedan, då jag fick tillbaka diarrén och blödningarna. Jag får inte behålla maten, utan den kommer upp igen, har även väldigt ont i magen när jag rör på mig. Brukar det vara så? Jag får inget klokt svar av min läkare.

Evelina

Svar från gastroenterologen:

Hej Evelina
Azatioprin (Imurel) används som förebyggande medicinering som minskar risken för att inflammationen i tarmen ska återkomma (ett skov). Ibland återkommer inflammationen trots denna behandling, och man kan behöva tilläggsbehandling (t.ex. en kortisonkur) för att minska inflammationen. Man kan sedan överväga att justera Azatioprin-dosen för att få en bättre förebyggande effekt och minska risken för framtida skov.

Man bör således nu överväga om dina symtom beror på ett nytt skov.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Kan färgen på avföringen svara på vad man bör undvika för mat? Jag har den senaste tiden haft lös/kladdig/slemmig gul-grön avföring.

Anonym

Svar från gastroenterologen:

Hej
Färgen på avföringen kan variera mycket beroende på vår kost. Man kan dock ej ge kostrekommendationer på basen av avföringens färg.

Om man ser blod i avföringen bör man kontakta sin läkare, liksom om man har besvär med långvariga diarréer eller förstoppning.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

En person med Morbus Crohn måste uppsöka toalett fler gånger per dag än en frisk person. Men hur många gånger per dag i genomsnitt behöver en person med Morbus Crohn gå om man inte är stomiopererad? Om operation är gjord, går då personen på toaletten lika ofta/sällan som en frisk person?

En bra mage/tarm antar jag är när toalettbesök sker en gång per dag om man bortser från vattenkastning. Hur ofta måste man tömma stomin? Kan detta ses som en funktionsnedsättning? Hur aktivitetsbegränsar sjukdomen i regel personen med Morbus Crohn?

Camilla

Svar från gastroenterologen:

Hej Camilla!
Hur ofta man behöver tömma tarmen är väldigt individuellt. Allt mellan tre gånger i veckan till tre gånger om dagen betraktas som normalt.
Om man har inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan detta också påverka frekvensen. Om man har aktiv inflammation, så kan man behöva gå oftare, liksom om man genomgått tarmkirurgi där delar av tarmen tagits bort.

Hur ofta man behöver tömma en stomi beror främst på vilken del av tarmen som är kopplad till stomin. Om det är en tunntarmsstomi är avföringen lösare och stomin behöver tömmas oftare än en tjocktarmsstomi.

Vad gäller frågan om funktionsnedsättning efter stomioperation så måste detta bedömas i det enskilda fallet, beroende på ett flertal faktorer såsom typ av stomi, yrke, den individuella upplevelsen m.m. Många stomiopererade upplever dock att de kan leva ett helt normalt liv efter operationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Har en frågeställning gällande min situation. Har på senare tid utvecklat vätskefyllda, små, lite röda utslag runt munnen, och de verkar öka i omfång. Dessa fick fäste i utfasningen av Betapred, som jag fick avsluta p.g.a. för starka biverkningar. Har även fått info om att större delen av min tunntarm har afteliknande blåsor. Enligt läkaruppgifter är större delen av min tunntarm påverkad av antingen Crohns, dessa blåsor och andra inflammationer. Är denna beskrivning typisk för Crohns? Kan det vara afteblåsor jag har kring munnen? Tacksam för svar.

Cecilia

Svar från gastroenterologen:

Hej Cecilia!
Då du fått utslagen runt munnen i samband med en kortisonkur bör man utesluta en infektion med t.ex. streptokocker eller stafylokocker som kallas impetigo. Under kortisonbehandling har man lite ökad risk för denna typ av infektion, som ibland kräver antibiotikabehandling för att läka ut. Man kan också tänka sig att det rör sig om munherpesblåsor som man också har större risk att drabbas av vid kortisonbehandling. Jag tycker att du ska kontakta läkare för bedömning.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Replik från Cecilia:

Hej! Tack för ett bra och tydligt svar. Återkommer nu igen, gällande en annan frågeställning. I slutet av min utfasning p.g.a de kraftiga biverkningarna av Betapreden, dök det upp utslag runt munnen, som är röda och påminner lite om acne, samt små röda lite nariga fält. Dessa kan klia lite och "blåsorna" är vätskefyllda.

Vid besök på ett apotek fick jag berättat för mig att detta ev. kunde vara perioral dermatit..? Vad är det? Vad tror du?

Allmäntillståndet för mig är fortfarande påverkat, mage och tarm är inte välmående. Det finns ingen egentlig planering inför framtiden, kan kanske komma senare, då min läkare är på väg att byta arbetsplats. Tacksam för svar.

Cecilia

Nytt svar från gastroenterologen:

Hej Cecilia!
Det är alltid svårt att uttala sig om hudförändringar utan att själv kunna inspektera utslagen, så jag tycker att du ska kontakta din läkare (eller läkare på vårdcentral) för undersökning och bedömning.

Perioral dermatit är ett irritationstillstånd i huden runt munnen som ibland kan orsakas av smink, tvål eller andra rengöringsmedel för huden. Ibland kan dock tillståndet dyka upp spontant. Perioral dermatit drabbar oftast yngre kvinnor.

Så mitt råd till dig är att visa upp utslagen för din läkare, så kan du säkert få hjälp med råd och behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej, min sambo har blivit inlagd på sjukhuset och man misstänker Crohns sjukdom. Jag har två frågor.
1: Hur går behandlingen till? Kommer han behöva behandlas resten av sitt liv?
2: Finns det någon risk att jag kan smittas? TACK på förhand.

Camilla

Svar från gastroenterologen:

Hej Camilla!
Här kommer svar på dina frågor:
1. Crohns sjukdom beror på att immunförsvaret skapar oönskad inflammation i tarmen. När diagnosen är ställd så är det första steget att behandla bort inflammationen, så att man mår bra och symtomen försvinner. Detta kan t.ex. ske med kortisonbehandling. För att inflammationen inte ska blossa upp igen ges sedan någon form av inflammationsförebyggande behandling som man får medicinera med under lång tid (ofta livslångt). Målet med behandlingen är att man ska vara fri från aktiv inflammation och utan symtom.
2. Crohns sjukdom smittar inte!!

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag har hela mitt liv lidit av diarréer och uppblåst mage, ända sedan jag var ett spädbarn faktiskt. Jag är aldrig utredd riktigt för detta, och har inte brytt mig om det sedan jag blivit vuxen, eftersom jag lärt mig att leva med mina besvär, och jag har tyckt att det har varit jobbigt att tala om det med andra.

Jag är nu 28 år, och har de senaste åren haft en massa hälsoproblem, mycket ledvärk i olika delar av kroppen, propp i en lunga och i ett ben. Har nu börjat fundera över om mina ledproblem och magbekymmer kan höra ihop. Magen strular i omgångar, kan hålla på i flera veckor, och vara lugnt i flera veckor åt gången.

När jag har ett skov så får jag extremt uppblåst mage efter kl 14 varje dag, och hela kvällen, och diarréerna börjar alltid också på eftermiddagarna. När det är som värst kan jag gå på toaletten upp till tio gånger på en dag, men det varierar kraftigt, då jag har lärt mig att kontrollera mig när det känns akut.

Jag har aldrig haft blod i avföringen, men den varierar i utseende, från rent vattnig till slemmig och tjockare. En enda gång inträffade en olycka så att jag inte kunde hålla mig, jag hann inte in till toaletten... den gången glömmer jag aldrig, och jag ångrar nu att jag inte har sökt hjälp tidigare.

Vad tror ni om detta? Jag har lämnat ett avföringsprov på vårdcentralen p.g.a. alla mina ledproblem, vad kan de se genom detta? Jag har alltid tänkt att det måste vara IBS och inget annat, men nu har jag börjat tveka på detta. Tacksam för svar.

Sofia

Svar från gastroenterologen:

Hej Sofia!
Dina symtom talar i första hand för IBS. Typiska symtom för IBS är obehag/smärta i buken, tarmfunktionsrubbning (t.ex. diarré) och uppblåsthet (som ofta är mer besvärande på eftermiddagen/kvällen). Man har ofta haft symtomen sedan lång tid, och det typiska är att symtomen förvärras i perioder och att det däremellan är lugnare perioder med mindre symtom.

Eftersom IBS beror på en funktionsstörning/ förändrad känslighet i mag-tarmkanalen så finns det inget "prov" eller undersökning som kan påvisa diagnosen. Diagnosen ställs därför med ledning av symtom, och den kliniska bilden i kombination med att man vid behov utesluter andra bakomliggande sjukdomar med specifika undersökningar t.ex. blodprov och endoskopisk undersökning av tjocktarmen.

Om man har diarrédominerad IBS brukar man utesluta t.ex. glutenöverkänslighet och tarminflammation innan diagnosen ställs slutgiltigt.
Det avföringsprov man tagit är sannolikt en analys som heter calprotectin som kan påvisa tarminflammation, men det kan också vara prov för att se om det finns mikroskopiskt blod i avföringen. Med ledning av dessa prover övervägar man sedan remiss för endoskopisk undersökning av tjocktarmen (koloskopi).

Med tanke på att du har mycket diarrébesvär så är vidare utredning med koloskopi att rekommendera, eftersom det då är extra viktigt att utesluta tarminflammation.

Det är bra att du nu sökt hjälp så att diagnosen blir välgrundad, samt att du kan få hjälp med behandling för att minska dina symtom, det finns ingen "botande" behandling vid IBS men däremot finns möjlighet att ge symtomlindrande behandling av olika slag.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Har under ett antal år haft besvär från magen, som uppblåsthet, gaser, rapningar, förstoppning och ibland krampliknande smärta i magen efter måltider. Har i två år ätit glutenfri och laktosfri kost efter att blodprov visat höga värden på antiglutaminas 420.

Nu har värdet varit 20, men jag upplever mycket mer besvär från magen sedan jag slutat med gluten. Har nu gjort en gastroskopi, och resultatet var atrofisk slemhinna på tolvfingertarmen och magsäcken. Jag har även haft problem med helobacterpylore och behandlats för det i fem månader.

Kan det vara så att jag inte är glutenintolerant, och har andra problem i magen, eller kan förklaringen vara atrofisk magslemhinna. Och vad innebär det?

Känner att jag inte blir tagen på allvar i sjukvården. Mycket tacksam för ert svar.

Hayat

Svar från gastroenterologen:

Hej Hayat!
Glutenintolerans beror på en immunologisk reaktion på gluten, ett protein som finns i framförallt vete, korn och råg. Reaktionen ger upphov till skador på slemhinnan i tunntarmen, och kan ge mag-tarmsymtom men också bristsymtom på t.ex. B-vitamin och järn, beroende på försämrat upptag i tarmen. Vid misstanke om detta tillstånd kan man kontrollera antikroppar (blodprov) mot transglutaminas. Om dessa antikroppar är förhöjda, går man vidare med gastroskopi och provtagning av slemhinnan i tolvfingertarmen. Om dessa prover visar på skadad, s.k. atrofisk, slemhinna kan man ställa diagnosen glutenintolerans.

Behandlingen består av glutenfri kost, och man brukar göra en kontrollgastroskopi efter ett år av glutenfri kost för att ta nya prover och se om slemhinnan normaliserats. Om det fortfarande finns påverkan på slemhinnan bör man ännu en gång gå igenom kosten för att se om man verkligen lever helt glutenfritt. Detta är en förutsättning för att slemhinnan ska normaliseras och symtomen försvinna.

Så – om proverna vid gastroskopin visade atrofisk slemhinna är nog din diagnos helt korrekt. Om detta inte är gjort bör en kontrollgastroskopi göras för att kontrollera utläkningen av slemhinnan. Om slemhinnan nu är helt normaliserad så får man överväga andra orsaker till dina symtom. Om det fortfarande finns påverkan på slemhinna vid kontrollgastroskopin bör du i första hand ännu en gång gå igenom din kosthållning med dietist för att säkerställa att du äter helt glutenfritt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Replik från Hayat:

Jag är mycket tacksam för ert svar på min fråga. Jag önskar svar på ytterligare en fråga, då jag har fått mer information om min gastroskopi. Jag har en läckande galla, som läcker galla på tolvfingertarmen, och jag har medicinerat för helicobacter pylore för ca fyra månader sedan. När jag lämnade ett nytt prov på helicobacter visade det att jag fortfarande har bakterien i magen.

Kan det göra att man får atrofisk slemhinna, eller är det av läckande galla eller gluten enbart slemhinnan blir påverkad på detta sätt. Jag är mycket tacksam för om ni kan förklara detta för mig, då jag inte har fått den hjälp jag har behövt inom vårde.

Hayat

Svar från gastroenterologen:

Hej Hayat!
Det är helt normalt att ha galla i tolvfingertarmen, eftersom det är där gallgången från gallblåsan mynnar ut.

Helicobacter pylore, som även kallas "magsårsbakterien", finns i magsäcks-slemhinnan hos många människor (bland svenskar hos ca 30 procent, och med betydligt högre frekvens hos människor från t.ex. medelhavsområdet och Afrika) och gör hos de flesta ingen skada. Om man har eller har haft ett magsår är det viktigt att behandla bort bakterien, eftersom det finns en ökad risk för att få ett nytt magsår om bakterien finns kvar. Vissa stammar av bakterien är resistenta mot den standardbehandling som ges, och om bakterien finns kvar kan man behöva göra en odling och en så kallad resistensbestämning, där man i labbet testar vilken antibiotikabehandling som den aktuella bakteriestammen är känslig för.

Jag tror således att den atrofiska slemhinnan i ditt fall beror på din glutenintolerans och inte på gallan eller helicobacterinfektion.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag har en son som är född 1989 och fick diagnosen Crohns som 12-åring år 2001. Han har haft två skov, fick astronautkosten och blev frisk.

Nu är han 22 år och bor inte hemma längre. Han är nu dålig, har ont i magen och lös avföring flera gånger om dagen, kräkningar, trötthet, feber i bland, och har gått ner 10 kilo i vikt. Läkarna tog blodprov när han hade skov och var jättesjuk, men det var negativt. Han lämnade ett avföringsprov som också var negativt, så nu vill läkaren på gastroavdelningen inte gå vidare med honom, utan hänvisar till vårdcentralen.

Min son sover nu hela dagarna och har ingen ork att göra något. Vad kan jag göra?

Marie, orolig mamma

Svar från gastroenterologen:

Hej Marie
Eftersom din son har diagnosen Crohn och nu mår dåligt så är det väldigt viktigt att utesluta aktiv inflammation i tarmen som orsak till att han nu mår dåligt. Blodproven kan se normala ut, trots att man har symtomgivande inflammation.

Avföringsprovet (jag antar att det handlar om calprotectin) är mer känsligt för att påvisa inflammation, men även om detta prov är negativt så brukar man gå vidare med koloskopi (endoskopisk undersökning av tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen) för att vara säker på att det inte rör sig om ett skov av Crohns sjukdom. Man bör även överväga någon form av bedömning av tunntarmen (t.ex. magnetkamera) för att utesluta ev. inflammation i detta område.

Om ni inte kan få någon hjälp via gastromottagningen så tycker jag att ni ska söka upp annan läkare, t.ex. på vårdcentralen, för att diskutera vidare utredning.

Det kan naturligtvis finnas annan orsak till de symtom din son uppvisar, men eftersom han tidigare fått diagnosen Crohns sjukdom så måste man vara säker på att sjukdomen inte aktiverats innan annan orsak överväges.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Vår son är 20 månader och har problem med stillastående vikt och viktnedgång sedan 9 månaders ålder. Inledningsvis så var han förstoppad i 5 månader, och sedan 6 månader tillbaka har han grötiga diarréer. Han har också mycket smärtor i magen och sover väldigt dåligt.

Många prover är tagna. Han har haft lågt albuminvärde, högt amylasvärde, lågt värde på neutrofila granulocyter och ett något högt calprotectin (låg på 373, men läkarna bortser från detta, då han är så liten och det är svårtolkat). Läkarna vill inte göra någon koloskopi, då han endast väger 9 kilo, och de vill vänta med en utredning av IBD. Han har dock genomgått en gastroskopi för att få svar om ev. glutenintolerans, men allt var helt normalt.

Nu har man gjort ett ultraljud på magen, där man hittade flera inflammerade lymfkörtlar. Läkaren som gjorde undersökningen sa att detta gör ont och är en indikation på att vår son förmodligen har en sjukdom i tarmen, antingen Crohns, glutenintolerans eller laktosintolerans.

Vi undrar nu om man kan se om dessa svullna körtlar beror på just IBD och inte på en vanlig förkylning? Läkaren pratade endast om att det var en indikation på inflammation i tarmen, och ingenting om att det är vanligt vid förkylningar (som vi sedan läst oss till att det är). Är det vanligt att barn med IBD får just inflammerade lymfkörtlar längs med tarmen? De största var runt 6 mm. Tacksam för svar!

Pauline

Svar från gastroenterologen:

Hej Pauline!
Förstorade lymfkörtlar i buken kan förekomma vid olika tillstånd, t.ex. vissa virusinfektioner, och tyder på att kroppen hanterar en inflammatorisk reaktion. Om det rör sig om en virusinfektion så brukar symtomen (buksmärtan) klinga av efter en kort tid, då kroppens immunförsvar har hanterat den aktuella infektionen.

De symtom din son uppvisar är mer långdragna och man kan därför misstänka annan orsak, t.ex. Crohns sjukdom.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Replik från Pauline:

Hej! Tack så mycket för svaret. Vi tog prover på vår son igår igen, och albuminet är fortfarande sänkt, amylas förhöjt, snabbsänka förhöjd, sänka förhöjd, trombocyter förhöjda. Vår son har också haft feber i sex veckor nu, med endast 11 feberfria dagar där tempen oftast låg runt 38-38.5 grader.

Läkaren vill avvakta, då han fortfarande tror att provbilden kan förklaras av långdragen virusinfektion. Men – han utesluter inte inflammation i tarmen.  Dock vill han inte koloskopera vår son än, då han endast väger 9 kg.

Hur vet man om det är rätt att avvakta i det här fallet?

Hur troligt är det att de avvikande proverna beror på en virusinfektion?

Pauline

Svar från gastroenterologen:

Hej Pauline!
Många gånger är det klokt att följa det kliniska förloppet och avvakta lite med ytterligare utredning. Så länge man har förloppet under kontroll så är expektans (förnyad bedömning) oftast det bästa alternativet, speciellt om den fortsatta utredningen (koloskopin) kan vara jobbig för det lilla barnet.

Barnläkare har en mycket noggrann specialitet, som inte lämnar något åt slumpen, så jag tror att ni är i väldigt goda händer.

Jag kan tyvärr inte uttala mig om sannolikheten till att en virusinfektion ligger bakom symtomen i ert fall, men detta är ett av flera alternativ.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag har fått biologisk behandling sedan ett halvår tillbaka, och blivit så gott som av med en radda inflammationer i kroppen plus mina ständiga diarréer. En härlig upplevelse! Jag fick diagnos ulcerös colit för tio år sedan.

Även när tarmen inte varit inflammerad (skopi + lab) så har jag varit ständigt lös i magen, vilket har varit normaltillståndet kan man säga, och det har som regel inte gjort ont.

Men nu, sedan några veckor tillbaka så har avföringen haft konsistens! Inte hård, utan helt vanlig. Jag antar att det är den nya behandlingen som spelar roll. Och det är naturligtvis jättebra att jag slipper ha ständig koll på var det finns en toalett.

Men problemet är att min tarm tycks ha vant sig med att allt bara rinner ur mig, för nu när det är dags att gå på toa så kniper det och gör hiskeligt ont. Jag får panik och blir helt matt. Det känns som om det gör ont i tarmen av avföringen.

Måste tarmen vänja sig vid en normal tarmtömning vid övergången till ny medicinering? Knipet drar igång ungefär en timme före toabesöket, och är över först när tarmen är tömd. Jag går på toa en-två gånger varje morgon - mot fyra-fem gånger tidigare, plus ett par gånger under resten av dygnet. Kommer det här att ordna till sig med tiden, eller....?! Tack på förhand!

Alex

Svar från gastroenterologen:

Hej Alex!
Härligt att du mår bättre på din nya behandling. Att din avföringskonsistens nu normaliserats är sannolikt ett tecken på att inflammationen i tarmen avtagit, vilket är väldigt positivt. Din tarm har varit "van" vid lös avföring, och när nu avföringen är fastare så reagerar tarmen på detta, och du får magknip när tarmen hanterar avföringen.

Jag tror således att din analys är korrekt, men jag tycker att du ska stämma av med din läkare. Om avföringen blir för hård kan man överväga att ge t.ex. bulkmedel för att göra avföringen mjukare och lättare att hantera för tarmen.

I övrigt tror jag att detta problem kommer att klinga av med tiden, då tarmen "blivit van" vid den nya situationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag har i många år haft besvär med tarmarna, och fick häromsistens "förslag" från en sjukvårdskunnig vän att jag måhända har Crohns.

Läser här om symtom och tycker att många stämmer in på mej. Nu till min fråga: vilka undersökningar görs, om man nu lyckas bli remitterad till specialist, sjukhus e.d.?

Är det olika former av röntgen, ultraljud, magnetkameraundersökning... eller vad? Om det sistnämnda brukar användas, så vågar jag inte söka hjälp, för jag skulle inte klara av magnetkameraundersökning. Med hopp om svar.

Anna

Svar från gastroenterologen:

Hej Anna!
När man utreder Crohns sjukdom så brukar oftast denna utredning göras av en specialist i gastroenterologi. Det första som händer är att man träffar läkaren och pratar igenom hur man mår, och vilka symtom man har. Därefter följer en kroppslig undersökning, där läkaren bland annat känner på din mage.

Sedan gör man en plan för utredningen, utifrån just de symtom som du uppvisar. Utredningen kan se lite olika ut, men brukar innefatta blodprovstagning och ev. avföringsprov. Endoskopisk undersökning av tjocktarmen (koloskopi) genomförs alltid om Crohns sjukdom misstänks. Denna undersökning kallas man till i ett senare skede, eftersom tarmen måste rengöras innan undersökning. Denna rengöring sköter man själv i hemmet, genom att dricka ett speciellt tarmrengöringsmedel. Noggranna instruktioner hur detta går till, lämnas till dig i god tid före undersökningen.

Om Crohns sjukdom i tunntarmen misstänks, kan t.ex. undersökning med magnetkamera göras. Denna undersökning är helt smärtfri, men kan upplevas obehaglig om man har svårt med trånga utrymmen, eftersom man får ligga stilla i ett "rör" en stund medan bilderna tas.

Om man är orolig för undersökningen kan man få avslappnande medicin i förväg. Magnetkameraundersökning görs inte rutinmässigt, utan bara om misstanke på inflammation i tunntarmen föreligger.

Det finns också alternativa tunntarmsundersökningar som t.ex. kontraströntgen och kapselendoskopi, där man sväljer en liten kapsel som innehåller en liten kamera som tar en stor mängd bilder under passagen genom tunntarmen. Kapseln kommer sedan ut den naturliga vägen tillsammans med avföringen.

Om tunntarmsbedömning skulle bli aktuell längre fram i utredningen, så ska man berätta om sin oro angående undersökningen. Man kan då ofta göra en alternativ tunntarmsundersökning.

Jag tycker inte att du ska undvika att söka för dina besvär p.g.a. oro för magnetkameraundersökning. Ingen kommer att tvinga dig att göra en sådan undersökning, och alternativ (enl. ovan) finns, om tunntarmsbedömning skulle bli vara aktuell.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag har haft Crohn sedan 1980 och är opererad tre gånger på grund av nästan stopp i tarmen. Får nu 25 mg Metoject per vecka. Kunde ej ta Imurel, Azatiopurin, Puri-nethol p.g.a. kräkningar och diarré i flera dagar. Blev inlagd på sjukhus då.

Kan jag ta TBE-spruta mot fästingar? Står på Metoprolol och Waran. Har haft stroke, hjärtinfarkt och flimmer.

Ann–Marie

Svar från gastroenterologen:

Hej Ann-Marie
När man behandlas med immunosupprimerande läkemedel (t.ex. Methotrexate) så kan man få en sämre effekt av vaccinet, som ju bygger på att aktivera kroppens immunförsvar att bilda antikroppar mot just den sjukdomen som man vaccinerar mot. Man kan behöva kontrollera effekten av vaccinet genom att ta blodprov för att mäta halten av dessa antikroppar en tid efter vaccineringen.

Du bör på vaccinationsmottagning ge information om din behandling, så hjälper man till att vaccinera dig och ev. följa upp antikroppsbildningen efter vaccinationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

 

Hej, jag har en son på 17 år som sedan 4 år tillbaka har diagnosen Crohns. Jag är lite nyfiken på den forskning som görs om Crohns sjukdom. Var kan man hitta bra information om den och de resultat som kommer fram? Jag kan inte hitta någon webbplats där forskningen sammanställs på ett begripligt sätt.

Farshad

Svar från gastroenterologen:

Hej Farshad!
Mitt förslag är att du går in på RMT:s (Riksförbundet för mag-tarmsjuka) hemsida www.magotarm.se.

Här finns lättförståelig, uppdaterad, information om mag-tarmsjukdomar.
Du kan också bli medlem i RMT, så får du tidningen Kanalen, där mycket av det senaste om forskning kring bl.a. Crohns refereras.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Jag är 55 år och har diagnosen Crohns sedan 8 år, men jag har varit dålig i magen i 20 år. För ungefär fem år sedan fick jag allt oftare kramp i mina ben, både i vaderna och på framsidan av skenbenet. Jag hade till sist kramper både dag och natt.

För ett år sedan fick jag tarmvred. Tjocktarmen vred sig runt sin egen axel och opererades akut. Eftersom jag hade en del trånga passager i tunntarmen, tog man vid operationen bort en meter tunntarm, plus 15 cm tjocktarm som skadats av tarmvredet.

Efter operationen har jag helt blivit av med mina kramper i benen. Det skedde inte gradvis, utan samma dag som operationen utfördes. Jag undrar vad detta beror på, för det måste absolut ha ett samband.

Min läkare var inte alls intresserad av min fråga, men jag vill verkligen veta! Jag har inte ändrat min livsstil i övrigt. Jag tar samma vitamintillskott som tidigare, och tar ingen medicin mot min sjukdom, vilket jag inte gjorde tidigare heller.

Ann–Margareth

Svar från gastroenterologen:

Hej Ann-Margareth
Det är förstås svårt att uttala sig om vad dina vadkramper berodde på. En möjlig förklaring kan vara att du hade järnbrist före operationen. Järnbrist är en av orsakerna till detta symtom.

Fick du kanske en blodtransfusion eller en järninfusion under eller efter operationen? Detta medför i så fall en snabb återställning av järnförråden i kroppen, och skulle kunna vara orsaken till att symtomen klingade av så snabbt efter det kirurgiska ingreppet.

Du beskriver att du inte ätit några nya vitaminpreparat efter operationen, vilket gör det mindre troligt att det var vitaminbrist som orsakade dina vadkramper.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag har Crohns sedan 20 år och opererade bort 50 cm av tjocktarmen för sju år sedan. Sedan dess har jag haft i genomsnitt ett litet skov per år som snabbt gått att behandla.

Mitt problem är att magen ofta blir som en hårt pumpad ballong och smärtar. Det kan hålla i sig i några timmar till flera dagar. Det konstiga är att avföringen är ok, dvs. inget blod.

Men dessa dagar orkar jag inte jobba, för jag blir helt slut. Har provat med att ändra kosten m.m. men jag kan inte se något mönster, och blir frustrerad över hur lite jag kan påverka situationen. Vad kan det bero på tror du?

Victoria

Svar från gastroenterologen:

Hej Victoria
När man blir opererad för Crohns sjukdom så syr man ihop tarmen efter att man avlägsnat det inflammerade partiet. När "skarven" sedan läker ihop så kan det bli lite trångt och stelt i detta område (stenos). Detta kan medföra att det ibland blir ett tillfälligt stopp som gör att tarmen ovanför detta område "blåser upp sig" p.g.a. ett ökat tryck när tarmen försöker driva fram tarminnehållet genom det trånga partiet.

När trycket blir tillräckligt högt kan avföringen passera, och symtomen släpper. Man kan även tänka sig att det finns aktiv inflammation som gör att tarmen blir trängre i detta område, och ger symtom som beskrivits ovan.

Det bästa sättet att ta reda på vad som ligger bakom är att göra en koloskopi och inspektera området. Om det ser trångt ut kan man ibland vidga det trånga partiet genom att blåsa upp en ballong i stenosen. Om man ser aktiv inflammation kan ytterligare medicinsk behandling vara aktuell.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Min läkare har velat skriva ut Azatioprin till mig, men jag är livrädd för alla biverkningar. Bl.a. ökar risken för hudcancer, vilket min mor dog av endast 42 år gammal. Jag tycker det är ytterst olämpligt att jag utsätter mig för den risken. Finns det ingen annan medicin för mig? Jag anser inte själv att jag har en svår Crohn.

Jag jobbar heltid, tränar regelbundet och äter allsidigt. Visst har jag lös avföring vissa dagar, men har aldrig haft blod i avföringen. För 1 1/2 år sedan opererade man bort en meter tunntarm och 15 cm tjocktarm på mig. Operationen var akut och berodde på att tjocktarmen vridit sig runt sin egen axel, men det hade inte med min sjukdom att göra sa läkaren. Då jag hade en del förträngningar, tog man bort tunntarm när man ändå opererade.

Avföringsprov har visat att jag har aktiv inflammation i tarmen. Kan den försvinna av sig själv?

Ann–Margareth

Svar från gastroenterologen:

Hej Ann-Margareth
Azatioprin är ett mycket effektivt och oftast säkert läkemedel som hör till gruppen "immunomodulerande läkemedel". Läkemedlet hämmar immunförsvaret och gör att den oönskade inflammatoriska reaktionen, som ger upphov till Crohns sjukdom, dämpas.

Medicinen är oftast väl tolererad och ger i de flesta fall inte upphov till några allvarliga biverkningar. Om man behandlas med Azatioprin kontrollerar man också regelbundet blodprover för att säkerställa att man inte får oönskade effekter på lever, blodbildning och bukspottkörtel.

Innan behandlingen sätts in kontrolleras också aktiviteten av det enzym som bryter ner läkemedlet i kroppen, och läkemedlet kan då doseras individuellt beroende på enzymaktiviteten.

Vid Azatioprinbehandling kan man bli känsligare för vissa infektioner, men detta är sällan ett kliniskt problem.

Man ökar också risken för vissa typer av tumörsjukdomar (t.ex. vissa typer av hudtumörer), men denna riskökning är mycket liten. Om patienten tidigare haft t.ex. hudcancer undviker man om möjligt att ge behandling med preparat ur denna grupp.

Om man har mycket mild Crohns sjukdom kan man prova behandling med preparat ur 5-ASA-gruppen, som är en "snällare" behandling. Effekten av behandling av Crohns sjukdom med preparat ur denna grupp är inte vetenskapligt visad (indikationen är ulcerös kolit), men erfarenhetsmässigt så kan det fungera med sådan behandling vid mild Crohn. Azatioprin har däremot en vetenskapligt grundad god effekt vid behandling av Crohn.

Man måste således alltid väga nyttan av behandlingen mot riskerna, och här är det viktigt att man som patient kommer till tals innan beslut om fortsatt behandlingsstrategi fattas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog 

Efter en tids magbesvär gjorde jag en gastroskopiundersökning och tog prover. Undersökningen visade att jag har "lätt kronisk inflammation i magslemhinnan".

Vad innebär det? Vad orsakas den av, och vad ska man göra åt det? Tack för vägledande svar.

Fayegh

Svar från gastroenterologen:

Hej Fayegh
Lätt inflammation i magsäckslemhinnan är ett vanligt fenomen som ses i mikroskopet efter att man tagit en biopsi vid gastroskopi. Detta fynd har oftast ingen relevans vad gäller symtom från magen. Ibland beror inflammationen på att man har en bakterie som heter helicobacter pylori i magen. Denna bakterie finns i magen hos ca 30 procent av svenska befolkningen och ställer för det mesta inte till med några besvär.

Om man däremot konstaterar ett magsår, så behandlar man alltid bort bakterien, då detta minskar risken för att få ett nytt magsår. Om man inte hittar något magsår så brukar man inte må bättre i magen om man behandlar bort bakterien.

Irritation i magsäckslemhinnan kan t.ex. också ses efter medicinering med acetylsalisylsyra (t.ex Treo/Magnecyl) eller värktabletter av typen NSAID (t.ex. Ipren eller Diklofenak).

Tolkningen av provsvaren måste således alltid relateras till hur man mår, aktuell medicinering och hur gastroskopin såg ut i övrigt.

Mitt råd är att du pratar med din läkare och får besked om vad detta fynd har för betydelse i just ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hejsan! Jag har en fråga rörande receptfria läkemedel. Jag frågade på apoteket, men de kunde inte ge mig något svar om Crohns sjukdom, som jag har. Jag har problem med bl.a. gaser, och i perioder diarré.

Jag undrar om jag kan ta något av de receptfria läkemedlen mot gaser, eller de läkemedel som finns mot diarré? Jag äter 50 mg Azatioprin per dag, och ju även Entocort.

Det skulle vara bra att veta om jag över huvudtaget kan ta läkemedel som stoppar diarré just när jag ska göra något speciellt någon dag, som t.ex. när jag ska ta studenten om två månader. Det sista jag vill då är att tänka på vart det finns en toalett... Tack så hemskt mycket på förhand.

Jannica

Svar från gastroenterologen:

Hej Jannica
Man kan oftast medicinera med t.ex. Immodium mot diarré eller Dimetikon mot gaser om man har Crohns sjukdom. Det är dock viktigt att man stämmer av med sin läkare innan man påbörjar sådan medicinering, eftersom det i vissa fall (t.ex. om man p.g.a. Crohns sjukdom har trånga partier i tarmen) kan vara direkt olämpligt med Immodium eller dylikt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej. Jag har fått diagnosen collagen colit via koloskopi och har upprepade återkommande skov. Medicineringar har varit verkningslösa, så numera lever jag med denna sjukdom, och isolerar mig under sämre perioder, för att vara mer aktiv under bättre perioder.

Nu har min läkare valt att ta ett fekalt calprotectinprov, ett s.k. avföringsprov. Varför? Tror han att jag är feldiagnostiserad, eller misstror han mig, och upplever att jag förstorar mina besvär? Jag mår inte bra av detta.

Helen

Svar från gastroenterologen:

Hej Helen
Jag tror inte att din doktor är tveksam gällande din diagnos, då du beskriver att den är ställd via koloskopi med vävnadsprov från tarmen, vilket är det rätta sättet att ställa diagnosen collagen colit.
Calprotectin tar man för att värdera graden av inflammation i tarmen. Då den inflammatoriska aktiviteten vid mikroskopisk colit (collagen colit och lymfocytär colit) är lägre än vid t.ex. ulcerös colit och Crohns sjukdom, är testet inte lika specifikt vid mikroskopisk colit. Detta gör att man oftast bäst värderar inflammationen vid mikroskopisk colit genom att göra en ny koloskopi med nya vävnadsprover.

Den mest effektiva behandlingen vid mikroskopisk colit är oftast Budesonid (t.ex. Entocort), ett kortisonpreparat med hög grad av lokal verkan i tarmen och mindre effekter i övriga kroppen. Man brukar starta med en högre dos (som oftast mycket snabbt minskar symtomen) som sedan trappas ner till minsta möjliga effektiva underhållsdos, som sedan ofta behöver ges under en längre tid innan man gör ett utsättningsförsök. Om symtomen återkommer efter upprepade utsättningsförsök kan man ibland behöva ge annan immunomodulerande medicinering (t.ex. Azatioprin) för att hålla nere den inflammatoriska reaktionen på längre sikt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag har haft Crohn i många år. Under de sista månaderna har min avföring blivit lösare och ljusgul. Vad kan det bero på? Tack på förhand!

Margareta

Svar från gastroenterologen:

Hej Margareta
Om din avföring blivit lösare, och du sedan tidigare har diagnosen Crohns sjukdom bör man överväga om den inflammatoriska aktiviteten i tarmen har ökat.

Jag tycker att du ska stämma av med din läkare, och sedan får man ta ställning till ev. utredning med t.ex. blodprov, avföringsprov och kanske koloskopi (endoskopisk undersökning av tjocktarmen).
Variationer i den bruna nyansen på avföringen ger oftast mindre vägledning eftersom den varierar med t.ex. kosten.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Kan man få melasma (bruna fläckar i ansiktet) av Crohns eller av att äta Azatioprin/Imurel? Ska man helt undvika att sola när man har Crohns?

Om jag gradvis trappar ner på medicineringen med Imurel, och slutar äta den helt när jag har varit frisk en längre tid, kommer magproblemen genast tillbaka då?

Maria

Svar från gastroenterologen:

Hej Maria
Jag känner inte till något samband mellan melasma och Crohn/ Azatioprinmedicinering. Melasma kan ibland ha att göra med halten av könshormoner (t.ex. östrogen och progesteron) och kan därför uppträda vid graviditet eller vid medicinering med könshormoner (t.ex. p-piller) hos vissa kvinnor. Om man har melasma bör man undvika att sola intensivt, och vara noga med solskyddsfaktor vid vistelse i solen.
Extremt solande ökar generellt risken för hudcancer längre fram i livet. Om man medicinerar med immunomodulerande medel (t.ex. Azatioprin) kan denna risk vara något högre och man ska därför vara extra försiktig med solen under sådan behandling.
Om man medicinerar med Azatioprin vid Crohns sjukdom, och har mått bra en längre tid, kan man om det bedöms som lämpligt göra ett utsättningsförsök. Ibland fortsätter man att må bra utan medicinering, men det kan också innebära att inflammationen ökar igen, och man behöver återgå till medicineringen.

Man kan inte sia om hur lång tid det kan dröja innan inflammationen eventuellt återkommer vid utsättning av medicineringen, eftersom detta är individuellt. Om man vill göra ett försök att vara medicinfri så är det viktigt att man diskuterar detta med sin läkare först.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Mitt senaste skov (Crohn) kom i oktober 2009 efter en endokardit (inflammation i hjärtats klaffar) i maj, och lunginflammation i juli samma år. Sedan gjorde jag mitralis klaffplastik i Lund i januari 2010. Sedan dess står jag på prednisolon och 2x 3x 800 mg mesalazin, sedan i juli även 200 mg azatioprin och nu också en TNF-hämmare. Prednisolon har jag försökt att trappa ned ett antal gånger (senast i februari). Det slutade varje gång (vid 5 mg) med diarréer, ofta inläggning och ökad prednisolondos. Har också fått diabetes som biverkning av prednisolon! Vid senaste försöket kände jag mig vid 7,5 mg dessutom extremt trött, hade lågt blodtryck.
När jag p.g.a. diarré ökade prednisolon till 20 mg igen, så försvann alla dessa Addisonliknande symptom. Hur ska jag hantera detta i framtiden? Jag har inte fått något svar från min gastroenterolog, som inte tycks ta mina problem på allvar.

Frank

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Frank
på din beskrivning förstår jag att din Crohn är mycket svårbehandlad vilket ibland är fallet. Man får i sådana fall succesivt förstärka medicineringen för att hitta en fungerande behandling i det enskilda fallet. Du beskriver att du har behandling med immunomodulerande läkemedel (Imurel) och nu också fått biologisk behandling insatt. När man sätter in biologisk behandling så måste man ibland justera upp dosen eller ändra dossintervallen för att den antiinflammatoriska effekten ska vara tillfredställande så detta kan vara en framkomlig väg. Ett annat alternativ är att prova ett annat biologiskt preparat.
Målet med behandlingen är att du ska må kliniskt bra, du ska vara fri från cortisonbehandling och slemhinnan i tarmen ska vara utläkt. Detta är tuffa mål när man har en svårbehandlad sjukdom men bör alltid eftersträvas. En annan viktig aspekt när det gäller svårbehandlad inflammatorisk tarmsjukdom är att man bör utvärdera effekten av nyinsatt behandling med tex coloscopi eller avföringsprovet calprotectin, för att få en uppfattning av effektstorleken.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej! Jag har en liten fråga om hur behandling med TNF-hämmare fungerar och vad den gör med tarmen och immunförsvaret. Känner att jag inte riktigt förstår, Jag har en jätteduktig doktor som jag även skall prata med på tisdag, eftersom jag har påbörjat behandlingen och skall få nästa då. Jag känner skillnad eftersom jag inte behöver äta lika mycket smärtstillande. Nu tänker jag även mycket på vad jag äter så att jag är snäll mot magen. Jag fick min diagnos i april och då påbörjade vi behandlingen med TNF hämmare.

hälsningar Johanna

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Johanna

Vid inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom eller ulcerös colit) skapar kroppens inflammationsförsvar "onödig inflammation" i tarmen vilket ger upphov till sjukdomen. En molekyl som är central i denna process är "TNF-alfa". Med hjälp av specifika antikroppar (TNF-hämmare) kan denna molekyl "inaktiveras" och man kan på så sätt behandla sjukdomen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej!
Vi har en dotter på 10 år som har haft kraftiga buksmärtor i flera år, och som tidigare fått diagnosen Crohns sjukdom och blivit behandlad med salazopyrin och Prednisolon. Diagonsen ställdes av patolog på Karolinska efter två skopi-undersökningar som visade ett flertal inflammationsområden i såväl biopsi och med blotta ögat i kameran. Men 2010 gjordes alla skopier om igen, då med full medicinering av Salazopyrin och då med bara ett fåtal inflammationsställen och mina frågor är nu:
1: Kan man på det ”patologiska planet” ta bort inflammationen i tarmen när man äter medicin?
2: Kan man avskriva en diagnos som är satt som Crohns och ersätta den diagnosen med funktionella buksmärtor? För detta är precis vad som har hänt i detta fall.
3: Vad betyder då funktionella buksmärtor?
4: Det sista jag vill fråga är finns det någon specialistmottagning på barnbuksmärtor? för nu får det räcka, vår dotter har varit hemma från skolan i 5 veckor utan att få någon som helst hjälp från sjukvården i Västmanland.

Jag vet att det är många frågor men vi får inga svar av vår gastroenterolog, så nu hoppas vi få svar av er.

Tack på förhand
Kristoffer och Maria

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Kristoffer och Maria,

1. Crohns sjukdom är en kronisk sjukdom men kan behandlas medicinskt så att inflammationen inte längre går att se endoskopiskt eller mikroskopiskt. Sjukdomsförloppet är mycket individuellt och behandlingen kan se olika ut i det enskilda fallet
2. Jag tycker inte att en tidigare klarlagd diagnos kan avskrivas men det kan absolut vara så att sjukdomen är så välbehandlad (i så kallad remission) att den inte ger några som helst symtom. Om man då trots allt har symtom och man inte kan se några tecken till inflammatorisk aktivitet i mag-tarmkanalen kan man tänka sig att dessa symtom har annan orsak än Crohns sjukdom
3. Funktionella buksmärtor beror på en "ökad känslighet" i mag-tarmkanalen som gör att man kan få symtom (buksmärta) av de händelser som normalt sker, dvs att mag-tarmkanalen hanterar maten.
4. Den högsta kompetensen brukar finnas på det universitetssjukhus som servar det län man bor i . Jag tror att det i ert fall är akademiska sjukhuset i Uppsala där det finns mycket kompetenta barngastroenterologer

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolg
 

Hej!
Min barndomsvän har haft Crohns sedan vi var i övre tonåren. Åren innan hon fyllde 20 var hon väldigt dålig och genomgick flera operationer. Sedan dess har hon kunnat hålla sjukdomen i schack genom medicinering (vi är nu snart 40 år och hon har dessutom fött två barn). Eftersom jag och min man lider av ofrivillig barnlöshet ställde min barndomsvän upp som äggdonator åt oss (hormonbehandling + äggplockning). Hon har genomgått två behandlingar. Första gången var för drygt ett år sedan och ledde inte till några komplikationer. Den sista behandlingen genomgick hon tidigare i vår och cirka en månad efter avslutad behandling fick hon för första gången på många år känningar av ett skov. Frågan är om skovet beror på hormonbehandlingen eller om det bara råkade sammanfall (det har även hänt mycket annat i hennes liv nyligen). En eventuell följdfråga är varför ivf-läkarna lät henne donera ägg om det finns ett känt samband mellan hormonbehandling och skov (jag kommer aldrig att förlåta mig själv för att jag lät henne donera ägg om det resulterar i att hon får en stomi-påse).

mvh Henriette

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Henriette,
Crohns sjukdom är en kronisk sjukdom där man kan få "skov" av ökad inflammation även efter många års lugnt skede och god effekt av de mediciner man fått. Många gånger är det väldigt svårt att se en specifik anledning till att man får ett skov. Eftersom din väninna ej fick något skov vid den första äggdonantionen så tror jag mest på att det var en slump att det aktuella skovet sammanföll med den andra äggdonantionen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har Crohn och fick diagnosen för ca ett halvår sen. Jag har haft problem med att det varit trångt i slutet av tunntarmen och har gjort koloskopi två gånger där läkaren vidgat det trånga området. Sist var det bara öppet 3 mm men då tror jag han lyckades vidga ordentligt. Nu har jag börjat få ont i magen på samma ställe som innan, till höger strax under naveln. Det känns som någon nyper till inne i magen och gör bara ont korta stunder. Kan det tyda på att det är trångt igen? Det var bara 1,5 månader sen jag gjorde min senaste koloskopi. Vad jag har förstått kan det bli tal om att operera bort den biten av tarmen om det blir för trångt igen. Hur jobbig är den sådan operation? Hur mår man efter operationen? Hur lång tid tar det att återhämta sig? Kommer jag behöva vara borta från mina studier länge?

Vänliga Hälsningar
Sofie

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Sofie,
Inflammationsorsakad trängsel i övergången mellan tunn- och tjocktarm (så kallad stenos) är något som är ganska vanligt om man har Crohns sjukdom i detta område. Ofta går denna stenosering att behandla med endoskopisk ballongdilatation. Om stenosen snabbt återkommer (som i ditt fall) så är det ofta den bästa lösningen att operera bort det trånga området. I många fall så är detta ett ganska begränsat ingrepp och man är ganska snabbt i farten igen. Man kan behöva tillbringa några dagar på sjukhuset efter operationen och kanske 1-2 veckors sjukskrivning efter detta beroende på vad man arbetar med. Då du studerar så antar jag att du ganska snabbt kan komma igång med studierna igen efter ingreppet.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej!
Jag är en 18 årig kille som har haft Crohns sjukdom i snart ett år. Jag tar 1500 mg Colazid, 1 mg Behepan och 9 mg Entocort på morgonen.

Det är så att jag även lider av kronisk trötthet! Hur mycket jag än sover, även om det är 12 eller 8 timmar är jag trött under hela dagen och måste ta en lång tupplur under dagen. Hur blir jag kvitt detta? Det kan inte vara järnvärdet för det är normalt. Kan det vara en kombination av alla mediciner?

Bästa hälsningar!
Awat

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Awat
Trötthet kan bero på många saker. Har man Crohns sjukdom så är det viktigt att kontrollera så at det inte föreligger brist på järn, B12 eller folsyra (ett annat B-vitamin). Om dessa prover är normala bör man också ta ställning till om inflammationen i tarmen är aktiv eller välbehandlad (i remission) . Om det fins tecken till aktiv inflammation kan detta göra att man blir trött och orkeslös och man bör då försöka hitta en effektivare medicinsk behandling. Man kan också kontrollera ämnesomsättningen med blodprov då låg ämnesomsättning kan medföra trötthet som symtom. Jag tror inte att tröttheten beror på dina mediciner.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har pratat med en kompis som har opererat sitt knä och för att hon fick ett ärr på knäet så ska hon få ersättning i pengar. Gäller det på min mage också? Jag har ett ärr som är ungefär 15 cm långt. Sen undrar jag också om det är farligt för mig med Crohns sjukdom att röka vattenpipa?

Hälsningar Huda

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Huda
Om man blir opererad får man alltid ett ärr. Om detta ärr blir fulare än vad man normalt kan förvänta sig så kan man ibland få ersättning av patientskadeförsäkringen men detta gäller således ej ett "normalt ärr". Har man Crohns sjukdom bör man absolut undvika att röka eftersom rökning kan försämra sjukdomen (gäller även vattenpipa).

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej!
Jag är en kvinna på 57 år, i mitten av januari fick jag min diagnos att jag hade fått Crohns sjukdom. Nu undrar jag vad stel nacke och axlar har med Crohns att göra. Nu för 2 veckor sedan fick jag ett skov av sjudomen och jag blev så himla stel i nacken axlarna samt ryggen. Jag kunde knappast andas för det gjorde så ont. Har varit så snart i 3 veckor. Önskar få svar.

Tack på förhand.

hälsningar Giovanna

Svar från vår gastroenterolog:

Hej Giovanna
Vid Crohns sjukdom kan man förutom inflammation i tarmen även få besvär från leder. Ibland, just i samband med ett skov av sjukdomen. Om man då behandlar tarminflammationen förbättras ofta ledinflammationen. Om besvären från lederna fortsätter kan behöva komma till en reumatolog för bedömning och eventuell behandling. Jag tycker att du ska ta upp frågan med din gastroenterolog så att du blir adekvat undersökt och får dina besvär bedömda.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej!
Jag har blivit opererad för endometrios som ung. Kan detta ha lämna ärr eller gjort att jag har mycket problem med magsmärtor och orolig hård mage? Några år senare fick jag diagnosen ulcerös colit, men det har jag lärt mig leva med.

hälsningar Ulla

Svar från gastroenterologen:

Hej Ulla
När man genomgått bukkirurgi kan man ibland drabbas av sammanväxningar mellan olika delar av tarmen/tarmkäxet. Detta kan leda till ökat tryck i tarmen vid passage av föda/avföring förbi drabbade partier av tarmen . Symtom på detta kan vara tex buksmärtor som kommer i attacker. Om man misstänker att det finns sammanväxningar kan man gå vidare med magnetkameraundersökning och ibland en ”titthålsoperation” så kallad lapraskopi där man kan titta in i bukhålan för bedömning och ibland även åtgärd. Det finns förstås också andra skäl till buksmärtor som måste övervägas. Mitt råd är att du tar upp frågan med din gastroenterolog som kan ta ställning till om vidare utredning bör göras.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
 

Hej,

min dotter tog hb- och ferritinprov för drygt en vecka sedan och svaret visade 122 i hb och 35 i ferritinvärde. Igår klagade hon över magsmärtor och hon hade lösare avföring än normalt, idag säger hon att hon känner likadant. Min fråga är: ska vi kontakta hennes läkare eller ska vi avvakta och se vad som händer? Till saken hör att hon är väldigt smärttålig och så sent som för ett år sedan låg hennes hb på 74. Provsvaren hade i vid det tillfället slarvats bort, därav det låga värdet. Tyvärr hade hon vid detta tillfälle inga magsmärtor och upplevde sig inte heller som trött. I efterhand insåg vi att hon varit det under en längre tid. Hur hjälper vi vår dotter innan sjukdomen (skovet) har gått för långt?

Hälsningar Kajsa

Svar från gastroenterologen:

Hej Kajsa
När det gäller bedömning av om ett skov föreligger är naturligtvis den kliniska bilden väldigt viktig. Symtom på skov vid Crohns är t.ex. buksmärtor och diarré/lösare avföring än vanligt men ibland också mer subtila symtom som trötthet. De blodprover som tas hjälper till att bedöma hur allvarligt skovet är. Har man t.ex. lågt blodvärde och hög snabbsänka (CRP) är det tecken till att skovet är mer allvarlig.
Ibland kan man ha ett skov av ökad inflammation utan att symtomen från tarmen ökar så mycket vilket förstås gör det hela svårare.
Om man har ökade symtom så är det viktigt att man kontaktar sin gastroenterolog för en bedömning med klinisk undersökning, nya blodprover, avföringsprov samt ibland endoskopisk undersökning av tarmen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gast