|
Den som är allergisk mot några av ingredienserna i Humira ska inte använda medicinen (som innehåller natriumfosfat, natriumcitrat, citronsyra, mannitol och polysorbat 80).
Nålskyddet på den förfyllda sprutan innehåller torrt naturgummi, som enskilda personer kan vara allergiska emot.
Sen slutligen är det en medicinsk bedömning av behandlande läkare, som bestämmer vem eller vilka som behöver/inte bör använda Humira.
|
|
Inga studier har gjorts för att undersöka om effekten av Humira påverkas vid samtidigt alkoholintag.
|
|
För läkemedel som tas via munnen, som vanliga tabletter, kan man ibland se skillnad på om medicinen tas med måltid eller på fastande mage.
För vissa läkemedel kan en del födoämnen ge förstärkt effekt, men inga sådana studier har gjorts med Humira. Det är osannolikt att effekten skulle förändras av den mat patienten äter, eftersom Humira tas som subkutan injektion och bryts inte ner via levern eller utsöndras inte direkt via njurarna.
|
|
Humira är ett läkemedel som påverkar och blockerar ett överaktivt immunförsvar. Humira kan reducera immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner. Några patienter som använder Humira har fått allvarliga infektioner. Infektionerna omfattar tuberkulos samt infektioner som orsakas av virus, svamp eller bakterier som har spridit sig i kroppen. Dödsfall har i sällsynta fall inträffat till följd av dessa infektioner.
Humira är inte lämpligt för alla. Före introduktion av Humira, ta reda på om patienten:
- har någon känd och pågående infektion, t.ex. feber, hosta eller influensaliknande symptom som kan vara tecken på infektion.
- har eller har haft hepatit B. Om du bär på det kroniska viruset som orsakar hepatit B kan behandling med Humira orsaka att hepatit B-viruset bryter ut till en aktiv infektion igen.
- har tuberkulos, eller har haft nära kontakt med någon som har tuberkulos. Om patienten ordineras någon medicin för behandling av tuberkulos ska den tas innan Humira sätts in. Hela kuren måsta tas för att verka.
- har bott i ett område där tuberkulos eller histoplasmos är vanligt.
- är född, har bott eller vistats i ett land där det är större risk att smittas med tuberkulos.
- behandlas med läkemedlet Kineret® (anakinra). Patienten löper större risk att få allvarliga infektioner och lägre antal vita blodkroppar om Humira och Kineret tas samtidigt.
- ska genomgå en större operation.
|
|
Allergi mot Humira är mycket sällsynt. Under studierna med Humira mot Crohns sjukdom, förekom inga sk typ-I allergier, senallergiska reaktioner eller svåra allergiska reaktioner.
Rodnad och irritation i huden runt injektionsstället för sprutan förekommer, men detta är vanligen ingen äkta allergisk reaktion. Nålskyddet på den förfyllda sprutan innehåller torrt naturgummi (latex). Ta reda på om patienten är allergisk mot gummi eller latex.
I sällsynta fall har det förekommit mer generellt spridda hudutslag, ansiktssvullnad eller andningssvårigheter. I sådana fall krävs läkarbedömning och eventuell akut sjukvård.
|
|
Humira är förpackad i engångsdoser, antingen i förfyllda pennor eller förfyllda sprutor. Nålen kan inte tas bort eller återanvändas.
Instruera patienten om hur använda pennor och sprutor ska kasseras på rätt sätt. Följ riktlinjerna för kassering av använda pennor och sprutor. Pennan eller sprutan får INTE slängas i hushållsavfallet eller återvinnas.
Här är några användbara tips:
De använda pennorna och sprutorna ska placeras i en behållare anpassad för vassa föremål.
Behållaren kan till exempel vara av hårdplast med lock eller av metall med ett plastlock märkt "använda sprutor".
Behållare av glas eller genomskinlig plast bör inte användas. Behållaren ska alltid förvaras utom räckhåll för barn.
När behållaren är fylld till hälften med sprutor tejpas locket fast så att det inte faller av. Innehållet kasseras sedan enligt de anvisningar du fått av läkare, annan vårdpersonal eller av apoteket. Behållaren får inte slängas i hushållsavfallet eller återvinnas.
Hjälp patienten att få gratis behållare från Abbott Scandinavia, tel 08-546 567 00.
Hjälpmedel som används för att förbereda injektionen, t.ex. gasbinda eller bomull, kan slängas i hushållsavfallet. Doseringstråget och locket kan återvinnas.
|
|
Många som använder Humira upplever en avsevärd skillnad redan efter några veckors behandling, men för andra kan det dröja någon månad.
I studier har man sett en skillnad mot placebo (overksam substans) redan efter 4 dagars behandling. Hur man svarar är dock högst individuellt.
|
|
Just nu finns det tyvärr inga läkemedel som kan bota Crohns sjukdom för gott, men Humira är en TNF-hämmare som kan motverka inflammation i mag-tarmkanalen, reducera eller hejda många Crohnsymptom och hålla symptomen borta genom kontinuerlig behandling.
|
|
Rekommenderad induktionsdos av Humira för vuxna patienter med Crohns sjukdom är 80 (eller 160) mg (milligram) dag 1, 40 (eller 80) mg dag 15, och sedan som underhåll 40 mg varannan vecka. Den första dosen (om man ger 160 mg) kan administreras som fyra injektioner på en dag eller som två injektioner per dag under två dagar i följd.
Lyssna på hur patienten mår och justera medicineringen vid behov. Humira är ett läkemedel som är avsett att ge långvarig kontroll av Crohns sjukdom vid en kontinuerlig behandling. Lägg upp en behandlingsplan som passar din patient.
|
|
Humira måste förvaras i kylskåp (2-8°C) i originalbehållaren och ska skyddas från solljus tills den används. Humira får aldrig förvaras i frysen eller i fryst tillstånd. Humira som förvaras i kylskåp är hållbar till och med det utgångsdatum som är tryckt på den förfyllda sprutan eller pennan.
På resa ska medicinen förvaras i en kylväska med kylklampar och den förfyllda sprutan ska skyddas mot solljus. En penna eller en förfylld spruta med grumlig eller missfärgad vätska ska inte användas. Den får inte heller innehålla flagor eller partiklar.
Humira ska hanteras varsamt så att sprutan eller pennan inte tappas i golvet eller krossas – den innehåller en glasspruta.
|
|
En del patienter tycker att det är lättast att injicera Humira på morgonen eller strax före sängdags. Men det viktiga är att tidpunkten väljs individuellt efter patientens personliga vanor.
Bäst är att ta medicinen på regelbundna tider. Det är också bra att anteckna i en kalender vilka datum som medicinen ska tas. Då skapas en säkrare rutin.
Om patienten glömmer att ta en dos Humira, ska den ges så snart som möjligt eller så kan nästa dos injiceras på en gång (om man glömt dosen helt, och uppehållet blivit 4 veckor). Nästa dos tas i enlighet med det ursprungliga schemat.
|
|
Humira injiceras under huden (det som benämns subkutant), vanligen en gång varannan vecka (efter de inledande startdoserna).
Humira består av en stor molekyl som bryts ner i magsäcken, varför Humira inte kan tas via munnen. De allra flesta patienterna klarar utan problem att sköta injektionerna själva, men ibland kan det skötas av en anhörig eller via distriktssköterska.
Lämna ett telefonnummer till patienten för frågor som kan uppkomma i samband med injicering av medicinen, men ge framför allt noggranna instruktioner från början.
|
|
Ja, andra vanliga mediciner kan användas tillsammans med Humira. Humira ska däremot inte användas samtidigt med andra TNF-hämmare eller läkemedlet Kineret® (anakinra). Används Humira tillsammans med kortisontabletter, har man sett en ökad risk för svårare infektioner.
Var dock uppmärksam på om patienten tar receptfria läkemedel, smärtlindrade mediciner, naturläkemedel och vitamin- och mineraltillskott.
|
|
Humira är ett läkemedel som injiceras subkutant, dvs det tas inte som en tablett via munnen.
När du som sjukvårdspersonal har informerat och visat patienten på mottagningen hur man tar Humira, kan injiceringen fortsättningsvis göras av patienten själv i hemmet. Humira behöver bara tas varannan vecka.
|
|
Humira tillhör en grupp läkemedel som kallas TNF-hämmare (TNF = Tumörnekros faktor).
Humira verkar genom att neutralisera TNF, ett protein i kroppen som kan orsaka och underhålla inflammation. Humira hämmar TNF i kroppen och hjälper till att reducera den inflammation som överskottet av TNF kan orsaka.
Därmed kan Humira bromsa och göra patienterna symptomfria vid olika kroniska, inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom, RA (Reumatoid Artrit) och Psoriasis.
|
|
Hösten 2004: 21-årig man får tarmbesvär med diarréer och sjukdomskänsla (svimmade av utmattning). Hb100, mycket låga järnvärden, lågt B12 m.m. Vid sjukdomsbebut gastroskopi u.a., december 2005 koloskopi u.a. Kapselendoskopi 2006 u.a. men kameran låg kvar länge i magsäcken. Hela tunntarmen ej fotograferad. Förhöjda kalprotectinvärden vid flera tillfällen. Blödning från ändtarmsområdet till och från sedan 2005. Tål ej mjölk, går på mjölkfri kost efter sjukdomsdebuten 2005. Lugnt senaste åren förutom enstaka kraftiga diarrétillstånd, då och då blod i samband med toalettbesök. Diagnosen hos gastrenterolog misstänkt lågaktiv Crohns sjukdom. Därför känslig för mjölk. Medicinering med Behephan resten av livet. Augusti 2009 mycket kraftiga hemorrojdbesvär. Svårt att sitta och svårt att sova. Flyttat från hemorten. Sökt v.c. Man kan ej få in proctoskopet p.g.a smärta och mycket kraftiga hemorrojder. Scheroproctsalva + supp 12 dagar. Bättre. Äter sämre. Ny kur med supp. Inte så bra effekt. Till och från ont på natten och i sittande läge. Remiss till kirurgklinik. Fått Scheriproct supp som smärtlindrande vid behov.
Fråga: om det är hemorrojder orsakade av Crohns sjukdom, hur behandlar man då? Farmakologiskt eller kirurgiskt? Remiss direkt till gastroenterolog? Först vänta länge på besök till kirurg för att sedan vänta på nytt besök till gastroenterolog? Risk att irreversibel skada i ändtarmen (har ju inre fissurer) hinner utvecklas innan han får behandling? Inga blodprover tagna. Mycket tacksam för svar.
Gunilla
Svar fran gastroenterologen:
Hej Gunilla
Ett komplicerat och delvis oklart fall. Jag tycker att det är viktigt att fullständigt visualisera tunntarmen med tanke på att Crohndiagnosen egentligen ej är fastslagen. Om det handlar om tunntarmscrohn sitter sannolikt förändringarna distalt och det är väl just de distala delarna man ej såg vid kapselendoskopin. Att komma vidare i denna diagnostik är viktigt då patienten kanske behöver medicinsk behandling för sin sjukdom som ju också kan ha en koppling till de anala besvären (se nedan).
I första hand rekommenderar jag MRT-tunntarm med frågeställning tunntarmscrohn, konventionell Sellinkpassage är ett alterrnativ men en sämre undersökning.
Vad gäller de anala besvären så talar mycket för att analfissurproblematik ligger bakom symptomen men då crohndiagnosen finns i bakgrunden så bör förstås samtidig fistulerande sjukdom övervägas. Även här är MRT en bra undersökning (frågeställningen vid sådan undersökning "fistulerande Crohns sjukdom?")
Man bör ej behandla hemorrojderna kirurgiskt innan ovanstående kartläggning är gjord. Min rekommendation är prioriterad remiss till gastroenterolog för bedömning, kompletterande utredning samt ställningstagande till lämplig behandling på basen av utredningsresultatet. Så länge kan du fortsätta att ge den symptomlindrande behandling som du redan förskrivit.
Med vänlig hälsning
Pelle Lindfors
Gastroenterolog
|
|
Hej. Jag är snart färdigutbildad undersköterska, men vi har inte pratat om mag-tarmsjukdomar så mycket. Tänkte bara höra vad man som undersköterska ska tänka på, och vilka omvårdnadsuppgifter det finns, runt en patient med Crohn som är i ett aktivt skov.
Nicolina
Svar från gastroenterologen:
Hej Nicolina
Eftersom vi har fått allt effektivare medicinsk behandling av Crohns sjukdom
sköts de flesta patienter numer i öppenvården. Om patienten väl blir inlagd
betyder det att han/hon då ofta är svårt sjuk och har avancerad behandling
eller blir opererad. Omvårdnadsaspekter i punktform följer nedan:
- Nutrition: Patienten har oftast nedsatt förmåga att tillgodogöra sig
näring och energi. Samtidigt föreligger också ett större energibehov. Detta
innebär att man ofta behöver ge extra näring och kalorier i form av t.ex.
näringsdrycker. Om det är olämpligt för den aktuella patienten att förtära
något per os ges istället TPN (total parenteral nutrition).
- Psykosocialt: Patienten är ofta ung och i stort behov av allmänt stöd
och hjälp med praktiska ting under vårdtiden.
- Hygien: Patienten har ibland behandling med immunosupprimerande mediciner
och/eller är nyopererad vilket gör att han/hon kan vara extra
infektionskänslig.
- Mätning: Vätskemätning, urinmätning och journalförande av antal avföringar per dygn är viktigt för att dels bedöma vätskebalansen men också för att få indirekt
uppfattning av om tillståndet förbättras eller försämras.
- Provtagning: Ofta sker daglig blodprovstagning för att följa blodvärde och
snabbsänka (CRP).
- Sårvård: Ibland finns behov av omläggning av t.ex. fistlar eller
operationssår.
- Runt en svårt sjuk patient med Mb Crohn så arbetar man i team (läkare,
sköterska, undersköterska m.fl.). Det är därför viktigt att man dagligen
kommunicerar aktuella planer, ordinationer och förändringar i patientens tillstånd.
Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
|
